tisdag 31 mars 2009

Picc-line

Hej igen!

Idag har varit en lång dag. Klockan ringde kl 6 i morse. Jag fick åka med Åsa till Globen i morse. Jag tog tunnelbanan till Skanstull och eftersom det var så skönt väder så tog jag en promenad till sös istället för att ta bussen. Det var jätte skönt. Jag tänkte jag vet ju inte när jag orkar gå ut och gå nästa gång. När jag kom till sös så var mamma redan där. Jag åt de smörgåsarna jag hade med mig och sen drag jag kortison som jag skulle dricka kl 8.00.

När detta var klart så knatade vi bort mot Onokologen och anmälde min ankomst. Jag fick gå gå upp till avdelningen och där mötte den sjuksköterskan som skulle sätta in picc-linen i min arm.
Det var som en operation. Först så kollade de med ultraljud efter bra åder som de kunde använda sig av på insidan på högerarmen. Sen fick jag en bedövning och så körde in 43 cm lång slang i armen. Det gick bra, men pga att kärlet var så bra så blödde det ganska mycket.
När detta var klart så skulle jag gå ner till röntgen där de skulle se så att röret satt bra och inte gick mot några känsliga organ eller var för lång.

Efter nästan en halvtimme när bilderna var klara så saknade de en bild så då fick jag röntga om mig....ta ett djup andetag....håll andan.....andas. Då var det klart och så fick jag gå upp till onokologen igen. Marie som skulle ge mig kur 2 sa att röret i armet var 3 cm för långt in så då fick hon dra ut en bit...men det kändes inget. Sen fick jag det röda giftet och sen det genomskinnliga vätskan. Detta tog ca 1.5 timme. Jag fick sen en återbesökstid till Marie imorgon eftermiddag för att få en spruta mot de vita äggkropperna så jag ska slippa bli sjuk igen och sen ska de spola rent picc-linen. Sprutan skulle jag gå och hämta idag på apoteket.

Min kära bror kom och hämta oss på sjukan vid 12.30. Vi åkte först till Skogås Centrum och jag gick på apoteket och då hade de ingen spruta där så då kunde de beställa och då skulle den komma kl 15 imorgon....men jag sa att jag behöver den mycket tidigare. Han kollade då apoteket i Farsta och Haninge och de hade inte heller någon spruta. Men tack och lov så hade apoteket på sös den så han bokade den så jag får åka in lite tidigare imorgon så jag hinner hämta ut den.
Sen fikade jag, brosan och mamma i Skogås och sen gick jag och handlade lite och så åkte vi hem.

Mamma lagade lasange till middag vilket var jätte god. Tack snälla mamma för maten.
Sen körde jag Linn till Farsta Strand för hon skulle på träning i stan. Jag lovade att komma och hämta henne kl 18.45. Så när jag kom hem var jag jätte trött, så jag ställde klockan på 18.15, men jag hade i sömnen stängt av mobilen och sen kom Patrik och väckte mig kl 18.45 och frågade om vi inte skulle hämta Linn då....jooo, så var vi tvugna att stressa iväg och Patrik övningskörde fram och tillbaka vilket gick jätte bra. Han är så duktig på att köra.

Just nu är jag väldigt trött men ska försöka hålla mig vaken en stund så jag kan sova hela natten utan problem.

Jahopp det var det som hänt idag. Vi hörs imorgon!

Kram till er alla!!!

Annelie

måndag 30 mars 2009

Kortisondag

Hejsan!

Imorse var jag tvungen att ställa klockan för att jag skulle ta kortison igen och sen åkte jag på läkarbesök på sös. Jag skulle vara där kl 10.00 och sen skulle jag träffa kuratorn ca kl 10.30. Jag skulle gå dit direkt efter läkarbesöket. Jag var på sös strax före 10.00.
Jag var jätte trött så jag satt och halvsov i väntrummet. När klockan var ca 10.15 kommer Marja-Leena som har hand om studien som jag är med och meddelar att de har tagit en patient före mig pga att de inte fått svar på proverna jag skulle ha lämnat innan jag kom till sös. Jag hade nämligen en remiss för detta. Jag sa att jag inte varit och lämnat några prover pga att jag tänkte jag skulle göra dem hos dem istället. Jag sa att ingen hade sagt till mig att jag var tvungen att ta proverna på vårdcentralen innan jag kom. Det hade de missat att informera mig om.

Så då fick jag komma in ialla fall till läkaren som frågade hur det gått sen sista kuren. Jag berättade att jag hamnat på sjukan i 5 dagar. Pga detta så ska jag få en spruta dagen efter varje kur som förhoppningsvis gör att jag inte blir så där sjuk igen. Så jag hoppas verkligen att den funkar. Läkaren, som inte var Anna den här gången måttade KNÖLEN och den hade minskat med 1 cm på tvären och 1 cm på längden. Så det kändes jätte skönt att det går åt rätt håll.

Sen tog en sjuksköterska blodprover på mig samt urinprov. De lovade att ringa mig när proverna var klara pga att om de inte var bra så skulle de var tvugna att skjuta på nästa kur.
Men tack och lov så var de bra när de ringde på eftermiddagen så nu blir det kur nr 2 imorgon. Innan behandlingen så ska jag få en picc-line i armen....Usch! Det är jag lite rädd för nu efter alla stick. Även om blodprovet idag inte gjorde ont. Men man får ialla fall bedövning.

Sen när jag var klar med allt så var klockan ca 10.45 så jag knatade iväg till kuratorn och satte mig i väntrummet. När klockan var 11.15 så kom det ut någon från den låsta korridoren och jag sa att jag skulle ha träffat Kerstin kl 10.30 eller direkt efter mitt läkarbesök men nu är klockan så mycket och hon har inte kommit. Hon gick och kollade efter Kerstin som trodde inte jag hann komma eftersom jag blivit så sen. Hon bad om ursäkt. Vi pratade ca en halvtimme och det funkade bra så vi bestämde att jag skulle höra av mig om jag ville prata mera. Jag hade inte så mycket att säga, så det kändes nästan lite larvigt. Vi pratade mest om när jag låg på sjukan och att jag nu blivit rädd för att de ska sticka mig.

När jag var klar på sös så åkte jag en snabbis förbi jobbet för att kopiera lite papper till Försäkringskassan. Under de 10 min jag var på jobbet Josse och bjöd över mig på fika för att hon hade köpt jätte goda semlor. Jag var hos Josse ca 1 timme och sen åkte jag hem för att tvätta.

Mellan maskinerna så körde jag Åsa till hennes jobb för hon fick en inbjudan att gå på hockey så hon ville lämna bilen hemma och hämta lite nya kläder.

Sen var det dags att göra middag och äta kortison för andra gången idag. Idag har jag känt mig ganska pigg så det känns inte som en höjdare att börja om imorgon igen. Hoppas bara att det går bra den här gången.

Nu ska jag titta på tv och ta det lugnt så berättar jag imorgon kväll hur det har gått med allt.

Massor av kramar till er alla!

Annelie

söndag 29 mars 2009

Biodag

Hej hopp!

Då har söndagen snart passerat också. Jag mår bara bra, trött bara. Idag sov jag nästan till kl 13. Sen blev det bråttom för jag skulle hämta min mamma i Hagsätra kl 13.30 för vi skulle gå på bio tillsammans med min moster och syster. Vi var i Heron City och såg Män som hatar kvinnor.
För er som inte har sett den filmen måste se den, det var jätte bra.

Efter bion så körde jag hem min syster och då stannade vi alla där för att fika. Mina syskonbarn fick se mig utan peruk och de tyckte det såg ok ut...Jag sa att det var Dantes försvunna snuttis. För er som inte vet vem min systerson är så var hans snittis löshår men den försvann för ca ett par veckor sedan på dagis. Både Tilla och Dante fick prova peruken vilket de tyckte var kul.

Imorgon ska jag börja med kortison igen, tänk vad 3 veckor går fort. Sen ska jag på läkarbesök imorgon. Så då får vi se vad de har att säga.

Jaa, jag har tyvärr inte så mycket mer att berätta, eftersom jag inte har gjort så mycket.

Det blir nog mer imorgon!

Massor med kramar till er alla!

Annelie

lördag 28 mars 2009

Dan före dan före andra behandlingsdagen

Hej igen allihopa!

Jag tycker det var jätte kul att Magnus vann Let´s Dance igår. Jag hejade på honom. När det var slut, så satte jag på en film från Lovefilm som jag hade fått. När den var slut strax efter 12, och jag precis skulle gå och lägga mig så ringer mobilen och då var det Anders B som ringde och frågade om jag hade lust att komma till O´Learys i Haninge. Men jag tackade nej för jag var så himla trött. Han undrade då om han fick komma förbi här en sväng, vilket han fick så då åkte jag och hämtade honom i Haninge. Det var länge sedan sist jag träffade honom. Vi låg och pratade i soffan ett tag och sen somnade vi. Efter tag vaknade jag och ville gå lägga mig i sängen i stället så Anders sov kvar.....Vill bara poängtera att inget hände om ni undrar :-) .
Sen körde jag hem honom idag efter frukosten och att han kollat att min diskmaskin var rätt inkopplad.

Sen tog jag en sväng förbi Åsa på hemvägen och då var de hos Emma så jag åkte dit och fikade. Sen åkte jag och Åsa till Willys och handlade. Jag bjöd Åsa med familj på middag idag hemma hos dem. Det är lättare när de har Alice mm. Efter middagen var jag så trött så jag nästan somnade vid köksbordet så jag var tvungen att gå och lägga mig för att sova en stund. Jag är fortfarande väldigt trött, men jag har inte ont i halsen. När jag var hos Åsa så hade jag inte peruken på mig idag och Alice tyckte jag såg ut som en kille i håret. Nu har jag samma frisyr som Marko och Emil :-) . Men även om jag nu bara har typ 3-4 mm långt hår så tappar jag forfarande hår. Jag kommer ju bli helt kal.

Jag låg och tittade på Robinson hos Åsa och när det var slut så körde jag Åsa, Lena och Gitz till Torvalla där det var dansgala. Tack Åsa och Lena för att ni tackade för skjutsen, och det hade jag räknat med att ni skulle göra. Jag förstår inte vad problemet är när folk inte hälsar eller kan tacka för något. Detta är något som stör mig något fruktansvärt. Men det gick ju ialla fall bra att åka med mig och det var ju bra. Suck!

Nu är det bara 3 dagar kvar tills nästa behandling. Hoppas det kommer att gå bättre då.

Trevlig helg och ha det så bra alla min kära!!!

Kramar

Annelie

fredag 27 mars 2009

Besökt jobbet

Hejsan!

Gud vad jag sovar gott på nätterna alltså. Jag sovar som en stock. Det är jätte skönt. Jag vaknade vid 10 i morse. Jag låg och morna mig en stund och sen gick jag upp och åt alla mediciner som jag ska ha och sen klädde jag på mig för att åka till jobbet och äta lunch.

Jag var vid jobbet vid 11 tiden. Sen tog jag mig en runda och pratade lite med folk. Jag pratade bla med Åsa R som berättade att Gun-Britt från Göteborg skulle komma upp den 4 maj så då var jag bjuden hem till Åsa på middag för att Gun-Britt ska sova över hos henne. Det ska bli jätte kul att få träffa Gun-Britt, för det var så länge sedan sist. Det kommer nog bli en trevlig och mysig kväll.

Sen var jag, Anne, Lina, Johanna och Marita och åt lunch inne i den nya delen i Sickla köpcenter. Jag åt en Penne Meastro....den pastarätten är jätte god, det är penne, kyckling, champinjoner mm och massa grädde. Jätte jätte gott.

Sen följde jag med upp till jobbet igen för att vara med gruppfikat och så gick jag och besökte lite arbetskamrater på plan 4. Sen innan jag åkte hem gick jag förbi Anne och hon hade 2 kassar med kläder till mig. Jag har tyvärr inte orkat titta på dem än. För denna utflyckt till jobbet idag var väldigt tröttsam. Så jag är helt slut fortfarande. Jag blev bjuden över till Åsa för att titta på Let´s Dance, men jag orkar inte gå ut igen, och nu är det ju värsta snöstormen och jag sitter i morgonrocken. Näe, det blir att ligga och slappa på soffan.

Hur mår jag annars då....jo ganska bra, men jag har ingen kondis. Jag var bara helt slut att gå ut och äta och sen gå tillbaka upp jobbet. Jag fick jätte mycket beröm för att peruken var så fin. Det var faktiskt några som inte ens visste att jag hade en. Så det var kul. Jag är jätte nöjd med peruken och det känns skönt. Det är också väldigt skönt att ta av den när man kommer hem.
Jag har inte ont i halsen längre vilket också är jätte skönt. På tisdag är det dags för nästa kur, tänk att nästan 3 veckor redan har gått. Gud vad fort det har gått.

Trevlig helg på er alla trots snöstormen!

Kramar
Annelie

torsdag 26 mars 2009

Jag har blivit som ett litet barn igen

Hej igen!

Så vad har hänt sedan jag bloggade igår? Jo, jag var uppe hos grannen och drack en kopp te och vi pratade om både ditt och datt. Vi pratade om jag ska försöka åka hälsa på henne på deras landställe i Norrtälje under vecka 21. Hon är där själv den veckan, och det skulle vara jätte skönt att få komma dit och slappa och få lite miljöombyte. Jag längtar verkligen och hoppas att jag håller mig frisk så jag kan åka iväg några dagar. Medans vi sitter där och pratar så känner jag att jag börjar få feber igen. Detta är ju inte sant, jag orkar inte!!!

Jag går hem till mig för att ta febern och den visar 37,8, inte mycket men det är ändå lite feber.
Skit också! Jag tar mig i kragen och ringer till avd 21 på sös och fick då prata med snälla Lisa.
Jag berättade att jag hade lite feber igen + att jag hade haft feber i tisdags kväll också. Jag sa att jag då inte vågade ringa till dem för att jag var rädd att jag skulle behöva åka in igen och då skulle de behöva sticka mig och det ville jag inte....jag sa att jag känner mig som ett rädd litet barn igen. Lisa visste inte hur de skulle göra och kollade med en kollega. Det slutade med att de skulle be att jourhavade läkare ringer mig.

Efter 5 min så ringer en läkare och frågar hur jag mår och jag berättade samma som jag berättat för Lisa. Läkaren sa då att om man har över 38.5 i feber så måste man åka in direkt, men det har jag inte. Det som dock bekymrade henne var att det imunförsvarsprovet jag tog i måndags var på 1,6 vilket visade att värderna höll på att höjas. Det som nu bekymrade henne var att tisdagens test visade att värdet hade sänkts till 1,0 vilket är ovanligt. Så hon visste inte heller hur vi skulle göra. Hon bad att få återkomma efter att fått prata med en specialist. Stor suck!
Bara jag slipper åka in igen, jag orkar inte det, jag orkar inte det, jag orkar inte det!!!!!

Efter några minuter så ringer läkaren igen och meddelar att värderna kan vid undantagsfall skjunka men att det sen höjs igen. Jag behövde tack och lov inte åka in.

Sen sov jag hårt och länge i natt så jag vaknade med värsta huvudvärken. Jag tog en alvedon och la mig på soffan och sov en stund till. Sen åt jag frukost och vek lite tvätt. Sen tog jag en dusch. När jag tvättade håret så bara rasade det av. När jag sen försökte torka håret så var handuken ful med hår. Jag tog lite gel för att massera in i håret, och då var det så mycket hår runt fingrarna, händerna och handfatet. Skit äckligt! Så jag ringde min syster för att boka tid för att raka av mig håret som var kvar och jag fick tid imorgon kl 14.

När klockan var halv två så åkte jag, Josse och lilla Clara för att hämta min peruk. Några minuter efter vi kommit dit så dök även Åsa upp. Hon hade smitit lite tidigare från jobbet.
Peruken blev jätte bra och jag är jätte nöjd. Jag berättade för hon som jobbar där att jag skulle raka av mig resten av håret i morgon och då sa hon att hon kunde göra det om jag ville.
Så det slutade med att hon rakade av mig håret, jag har typp bara några millimeter kvar nu. Man ska tydligen inte raka av allt så man blir kal, för det är inte bra för hårbotten.
Det var ganska ok att raka av sig och jag såg inte så där jätte hemsk ut faktiskt. Så det var skönt. Hon sa att jag hade en fin huvudform, vilket jag nog faktiskt kunde hålla med om.
Sen fick jag 6 par ögonfransar. Jag har rätt att hämta ut totalt 24 par på ett år. Så jag kan hämta fler sen.

När vi var klara på perukeriet så åkte vi till Fruängens centrum för att ta en fika. Vi gick på Kaffekoppen. Josse och Åsa tog en varsin latte och sen varsin morotskaka. Den kakan var helt hård så då fick de byta och tog en varsin semla istället och den var inte heller färsk. Men de åt upp den. Själv tog jag en varm macka. Så det jag vill säga med detta är: Köp inte fikabröd på Kaffekoppen i Fruängens centrum. Min macka var tack och lov jätte god.

Efter fikat så handlade vi lite och jag köpte bla ett jätte fint vykort som jag skickade till avd 21 på sös och tackade dem för att det varit så snälla, stöttande och hjälpsamma. Jag skrev även att jag inte tror att något sjukhus har sådan bra personal som avd 21 har. Sen skrev jag att jag hoppades att jag skulle få slippa träffa dem igen och så en glad gubbe. Jag kände verkligen att de var värda att få ett fint vykort för att få veta detta. Man får ofta höra när något inte är bra och därför måste man även få höra när man gör något bra. Jag vet själv hur glad man blir när man får beröm från kunder.

Sen åkte vi hem, och jag lämnade Josse vid sin bil och sen åkte jag till Åsa och åt lite middag och drack en kopp lakrits te. Jätte gott!

Jag hoppas nu att jag slipper mer feber. Än så länge känns det inte som om det är någon på väg.
Jag måste bara säga att jag känner som om jag har blivit som ett litet barn igen eftersom numera nästan känner mig rädd för att åka till sjukhuset för jag inte vill att de ska sticka mig.
Men på tisdag så ska jag äntligen få en picc-line, vilket är in infart som de sätter in i armen och som kommer att sitta där sen, och i den kan man få dropp, ta blodprover och få cellgifter i mm.
Då slipper man så mycket nålstick.

Just det, sen vill jag tacka er alla som lägger in kommentarer på bloggen. Jag tycker det är så himla kul att läsa dessa. Hoppas fler kan lägga in lite kommentarer.

Jahopp detta var allt för denna gång!!

God natt och sov gott!

Massor med kramar till er alla!
Annelie

onsdag 25 mars 2009

Fattig dag

Hej igen!

Idag har jag bara tagit det lungt. Igår kväll hade jag lite feber 37.9, men jag ringde aldrig till sös då för jag kände att om de säger att jag måste komma in då så skulle jag nog gått och hängt mig. Hellre hänga mig en att de skulle få sticka mig igen. Så kändes det. Men i morse hade jag ingen feber. Jag ska kolla igen senare ikväll igen om jag feber och om så är fallet så får jag väl ta mig i kragen och ringa och fråga vad jag ska göra ialla fall.

Jag sov ganska länge i morse och sen har jag sovit framför tv:n på förmiddagen. Jag har gått igenom mina mail och sen har jag sett till och gjort mig fattig igen. Jag har alltså betalt räkningarna, vilket är lika tråkigt varje månad.

Åsa slutade lite tidigare idag så hon kom förbi och hade köpt med sig en varsin Magnumglas. Det var en ny sort som var jätte god. Jag är ju inte så mycket för glass egentligen. Sen kom jag på att jag ville vara med i Amazonas. Det är en förening för cancersjuka och de har lite jippon mm. Tänkte att det kanske kunde vara kul och det kostade 250:-/år och då får man även 4 tidningar på ett år.

Alla er som känner min vän Josse så vill jag bara tala om att hon fyller 40 år idag, så HIPP HIPP HURRA TILL JOSSE IDAG.

Josse ska följa med mig imorgon och hämta peruken och det är tur att den har kommit för fy vad håret börjar ramla av nu. Ja ja ja, det är som det är ok jag känner mig ganska ok ändå...jag har ju verligen haft tid för att förbereda mig för detta.

Sen kom jag ju även på att jag också snart fyller 40 och det är ju bra att veta hur många som kommer. Så jag har mailat eller messat dem som jag vill kommer så får vi se hur många det blir som tackar ja. Det kommer inte att bli något avancerat utan det blir väl lite fika och tilltugg och så.

Ja, jag har ju inte så mycket mer att berätta idag eftersom jag inte har gjort något.
Men jag mår ok nu ialla fall och det är huvudsaken!!!

Massor av kramar till er alla!
Annelie

tisdag 24 mars 2009

Änligen hemma igen

Först och främst vill jag börja att tacka Tulle som är Annettes kompis som har hjälpt mig göra om min bloggs utseende. TUSEN TACK TULLE, DET BLEV JÄTTE FINT!!!!
Och sen vill jag bara säga:

Ohhhh gud vad skönt att få komma hem igen. Hej förresten jag kanske ska börja med och säga!!
Men jag är bara så glad för att få komma hem igen. Jag hade nog inte pallat en dag till på sjukhuset. Varför kan man då fråga sig? ....stor suck. För att jag är så jäkla sönderstucken i armar och händer. Det började igår eftermiddag om att det inte kunde hitta någon bra åder att sticka i. Cicci provade att sticka i höger armen och det gjorde ont och sen funkade det inte ändå.
Jag skulle få vila lite så skulle de prova igen lite senare. Efter en halvtimme kom en Johan som skulle prova....och han hittade en åder i höger handen. För att få fram den ordentligt så slog han på den men den ville ändå inte riktigt komma fram så då fyllde han en blå plaskhandske med hett vatten och la på för att få fram ådern...och efter en stund så blev den tydligare. Han stack in nålen och det gjorde jävligt ont. Hade lust att klappa till honom ordentligt efter den behandlingen men jag höll emot....det var nog tur för honom att han var snygg annars hade han nog åkt på en riktig smäll på käften alltså efter den tortyren.

Hur som helst så kunde de ialla fall spruta in antibiotika i den infarten tack och lov.
Igår kväll kom även Per förbi för att hämta deras dator som jag hade fått låna och då hade han tidigare på dagen läst att jag varit ledsen över att jag inte ätit sushi tidigare på dagen så hande köpt med sig detta till mig. TUSEN TACK PER!!! Jag åt det istället för nattmackan och det var hur gått som helst även om nu sojan sved som sjutton i halsen....men vad gjorde det???
INGENTING!!!! Jag bet ihop ändå för det var så gott!! Mmmmmmm
Just Linn var också förbi på besök igår kväll efter gympatävlingen och det blev jag glad för.

Sen efter 12 när nattsköterskan Gabriella kom så och ge mig mer antibiotika så funkade inte infarten jag hade i högerhanden. Det gjorde skit ont och det gick inte att spruta in....då började det bli jäkligt jobbigt för då skulle hon försöka hitta nytt ställe uppe vid armvecket. Hon försökte sticka mig och det gjorde jätte ont det också, så jag börjar gråta....och jag gråter nu när jag skriver om detta för det var inge roligt och det gjorde skitont och då måste försöka hitta ett ställe och jag ju inga ställen kvar att sticka på. Alla ställen du försöker på gör ju så himla ont nu.
Jag är en härdad person eftersom jag varit blodgivare sedan jag var 18 år. Men nu började jag tycka att detta var pest, pina och senapsgas.

Gabriella lät mig ligga för att ta igen mig en stund på nästa pers, och jag låg och grät i sängen och bara ville hem. Sen kom en sköterska till in på rummet för att hjälpa Gabriella med att fixa en säng och då pratade dom med mig och då sa den sköterskan att hon kunde prova att sticka mig för hon hade jobbat flera år på barnakuten och var van med små ådror. Så hon hittade en åder i vänster hand som hon sen stack mig i.....Det gjorde ont men funkade ialla fall. Puhhhhh TACK GODE GUD FÖR DET!!!....(Djup suck) Så jag fick ialla fall det jag skulla ha insprutat där.
Sen sov jag som en stock hela natten och blev tom väckt för första gången på sjukan för att de skulle....gissa vad???? Jo, spruta in ny antibiotika mm och sen eftersom de inte ville förstöra den här infarten så ville de inte ta blodprov i den så då måste de STICKA IGEN. Neeeej jag går inte med på det. Hade jag något val tror ni????? Nix, jag bara gråter när jag tänker på det igen för det gör ju så jävla ont. Skit vad mina tårar rinner nu när jag skriver om detta och näsan snorar igen.

Dom sa det att det är bra att jag vissar vad jag känner nu. De sa att de har tyckt att jag kämpat så bra, hela tiden var glad och possetiv och kommit med många roliga kommentarer och roliga lösningar till folk. Jag undrar om de då bla syftade på när min rumskompis sa att hon var orolig att åka hem med alla sina "påsar" och sova för hennes sambo rör sig så mycket i sängen när han sover....jag sa att det kan väl inte var något problem han får väl sova på soffan i fortsättning. Det skrattade sköterska gott åt....sen har jag väl slängt ur mig en och annan kommentar kan jag tro.
Hur som helst så tyckte det var bra att jag nu blev ledsen och talade om för dem att jag fått nog och att jag inte tyckte om dem längre. (Fast självklart tycker jag om dem alla) eftersom de varit helt fantastiska ändå och de gör ju detta bara för att jag ska må bra.

Det slutade med ialla fall att jag blev stucken igen.....synd att vi vid det tillfället inte visste att jag skulle ha fått åka hem för då hade de kunnat tagit blodprovet i infarten som jag hade. Men det gjorde ju inte det för att förstöra den. Ja ja ja, nu är det klart ialla fall för den här gången.

Sen fick jag frukost och efter frukosten så fick jag beskedet att jag skulle få åka hem idag. Guuuud vad skönt. Jag ringde till Josse och vi bestämde att hon skulle hämta mig halv ett.
Jag gick och tog mig en dusch och sen när jag torkade mig i håret så märkte jag att det var mycket hår som lossnade....jahopp, då har det också nu börjat. Men det var ju ändå väntat så det kändes inte så konstigt....nästan mer narturligt. Så när jag hade klätt på mig vanliga kläder och gått tillbaka till min säng så passade jag på att på en gång ringa till Inga-Lills Perukmakeri för att beställa en ny tid för hämtning av peruken och det blev på torsdag kl 14.00.

Innan jag fick åka hem så var de tvugna att ta bort infarten som de hade kämpat med så mycket att få in och då kunde jag inte titta för jag hade ju fått nog. Sen checkade jag ut från sös och sa hej då till de flesta och tackade dem för deras underbara bemötande. Sen åkte jag, Josse och Clara till Skogås centrum för att jag behövde handla Kåvepenin på apoteket som jag ska äta i en veckas tid för halsflussen och sen beställde jag en sushi till middagen ikväll och så var vi inne på ica och handlade. Sen åkte vi till pizzeria American och där jag köpte jag en pizza till mig och Josse som tack. Ni som läser detta och känner Josse glömmer väl inte att hon fyller 40 år imorgon.

Jaha, detta är allt för idag. Ikväll så ska jag på styrelsemöte i föreningen och då lämnas telefonen hemma :-).

Massor med kramar till er alla!!!!

Annelie

måndag 23 mars 2009

5:e dagen på sjukhuset

Hej igen!

Klockan är inte så mycket än, bara 15.05. Men jag ska passa på att blogga lite innan Per kommer och hämtar datorn. I morse hade jag jätte ont i halsen igen och blåsorna gör ont. Så imorse fick jag skölja med någon gel som smakade skit men var jätte bra. Den bedövade verkligen. Jätte skönt. Sen åt jag frukost och så har jag tittat på tv. Sandra hade ev fått en propp i benet så hon hade varit på akuten här på sös och så skulle hon röntgas. Så hon fick lite tid över så då kom hon förbi mig och hälsade på en stund innan röntgen kallade för henne.

Anne och Johanna hade fått ont i halsen så då sa jag att de inte fick komma hit. Det var ju jätte trist för jag hade sett fram emot sushin. :-)

Efter lunchen kommer en sköterska in till mig och säger att jag ska få flytta tillbaka till mitt gamla rum pga att imunvärdet har på 2 dagar stigit från 0.1 till 1.6.
Fatta vad glad jag blev. Äntligen något posetivt!!!! Jippppie!!!!!! Jag blev hur glad som helst.
Alla mina saker packade på min säng och så kördes jag iväg in på rum 2.

Louise som bodde där förut hade åkt hem med Annika låg kvar. Så vi pratade massor när hon kom in på rummet. Sen ringde min kusin Linda mig från Norge. Henne hade jag inte pratat med
på länge. Hon hade hört av sin pappa, min farbror att jag hade fått bröstcancer. Hon kanske kommer till Stockholm över påsken så då vore det kul om vi kunde ses. Vi får väl se hur det blir.

Sen kom läkaren och sa att mina prover såg bra ut men att jag fortfarande hade beläggning i halsen. Har jag tur så kanske jag kan få åka hem imorgon....Jippie!!!! Gud vad skönt i sånt fall!!!

Ha det så bra alla kära bloggläsare och ta hand om er!!!!

Massor med kramar
Annelie

söndag 22 mars 2009

Oväntad sjukhusvistelse

Hej alla bloggläsare!



Det var länge sedan jag bloggade sist och detta beror på att jag natten till torsdagen vaknade av att jag frös och hade värsta frossan. Skit tänkte jag, håller jag på att få feber???

Jag log och försökte peppa mig att kliva upp ur sängen för att gå till toan för att hämta febertermomterna. Men jag orkade bara inte. Jag funderade på om jag skulle ringa någon som kunde komma hit och ta med termometer. Men om någon kommer måste jag gå och låsa upp ytterdörren och då kommer jag ju passera toan och har ännu längre att gå än om jag går till toan själv. Det tog mig nästan en halvtimme innan jag orkade kliva upp ur sängen.



Jag hämtade rumptermometern och la mig under täcket och tog tempen som visade 39.4.

Skit det är ju jätte hög. Jag måste ringa till avd 21 på sös. Då kom jag på att mappen med alla papprerna låg ute i bilen. Så jag fick ta mig i kragen och klä på mig och gå ut till bilen och då var klocka strax före 3 på natten. Jag kom upp igen och klädde av mig och svepte in mig i täckena igen och letade fram telefonnr till sös avd 21. När jag ringde dit fick jag prata med ett jätte trevlig sköterska och jag berättade vad jag hette och vad som hänt. Hon sa att jag var tvungen att omgående åka in till akuten och sen skulle jag bli inlagd hos dem. Vaddå omgående, nu mitt i natten??? Japp! Ok jag kommer som om jag hade något val då tänkte jag.



Hur ska jag ta mig till sös? Ta egen bil, taxi eller ringa Åsa eller Josse?? Man vill ju inte gärna ringa och väcka någon mitt i natten. Men jag vet att både Åsa och Josse skulle bli jätte arga på mig om jag tog en taxi istället för att ringa någon av dem. Stackars Åsa som blev offret för jag tänkte att Josse har ju lilla Clara som inte sover så bra och så kanske jag väcker henne.

Jag ringde Åsa som svarade nyvaket och frågade då hur det var, och då började jag gråta och säga att jag har fått feber och måste omg åka in till sös. Hon svarade bara att jag kommer och hämtar dig på en gång. Tack snälla Åsa, du är helt fantastisk och jag är så glad att jag har dig som vän.



Då var det bara att palla sig upp igen och klä på sig. Jag packade en väska med saker jag behövde ha med mig...glömde förstås tandborste och tandkräm.

När jag kom ut stod Åsa och väntade med bilen. Vi körde in till akuten på sös. Tack och lov så var det ingen kö där. Fick komma in på en gång och träffa 2 sköterskor. Då var det bara att byta om till sjukhuskläder och så tog de massa blodprover och tog tempen och då hade jag 39.1.



Sen körde de ut mig till medcin på akuten. Där fick vi vänta en liten stund, vi är även Åsa som hade följt med in. Sen kom en läkare som kände och klämde lite. Hon frågade om jag hade ont i halsen....ja, kanske pyttelite om jag sväljer. Då ville hon titta i halsen och då hade hon en vanlig ficklampa....gud vad vi skrattade åt detta. Då var jag lite röd i halsen. Sen tog dom prov från näsan och det var inte skönt när de kör upp en sådan sak och sen skruvade de på den. Jag trodde jag skulle spy. Usch! När klockan var närmare halv sex på morgonen åkte Åsa hem.

Själv låg jag kvar på rummet ca en halvtimme till. Sen kom det en kille och hämtade mig för att köra mig upp till avd 21 rum 2. Vilka korridorer, jag trodde aldrig vi skulle komma fram. :-)



När jag kom upp till avd 21 så fick jag rum 2, där bodde redan 2 kvinnor, Louise och Annika.

Efter en stund när jag visste att Linn hade vaknat så ringde jag henne och förklarat vad som hänt. Men att de inte skulle vara oroliga, och hon lovade att inte vara det och hon skulle berätta för Patrik. Sen kom Therese och presenterade sig för att vara min sjuksköterska här. Jätte gullig och duktig tjej. Man fick väga in sig lämna prover och ett inskrivningssamtal. Sen ringde jag hem till mamma och pappa och förklarat vad som hänt. Mamma sa att hon skulle komma förbi och hälsa på. När mamma kom så fikade vi i matrummet här och där var det utsikt över vattnet. Jätte fint. Annette var så jäkla snäll som åkte hem till mig från jobbet för att hämta min tandborste och massa andra saker som jag glömt hemma. Detta kom hon och Per med till mig på kvällen samt att de hade köpt mig en ny deo, aftonbladet med tv tidningen och en korsordstidning och en sån där sak som lägger tandborsten i. Tusen tack till er bägge för dessa saker!!!



Sen visste jag att Sonja och Jennica skulle komma förbi på kvällen. Jag blev så jäkla trött på kvällen så jag somnades sittade framför tv:n. Jag vaknade när Jennica kom och hon hade köpt med sig en jätte stor påse lösgodis och tidingar. Tack snälla för detta! Sen säger Jennica att det ligger en lapp på mitt bord från Sonja. Hon hade varit där men jag sov och hon ville inte väcka mig :-( , men att jag skulle ringa när jag vaknade. Jag blev ledsen för jag hade velat träffa henne.

Therese kom för att ta tempen på mig och då visade det sig att jag hade 40.4 i feber. Herre gud! Det var evigheter sedan jag hade så hög feber. När Jennica gått så ringde jag Sonja som lovade att komma besöka mig dagen efter på hennes lunch.



När jag skulle sova där första natten och hade så hög feber så blev det en jobbig natt. Ena stunden fick jag sådan frossa så att jag studsade som en studsboll i sängen... och då fick jag mer alvedon.....då var det som jag kan tänka att gå i Saharaöknen en stekhet dag, svetten bara rann och blev dyngsur...så här höll det på hela natten. Skit jobbigt!



Fredag:

Ja, det är 2 dagar sedan och vad hände då? Jag kom ihåg att jag tog en dusch och sen ringde jag till Viking Line för att boka av kryssningen som vi hade bokat. Jag hade hoppats på att få boka av trots att jag inte hade bokningsnumret. Men det fick jag inte. Jag förklarade att jag låg på sjukhus först och vad som hänt....Gissa vad hon svarar då, men kan du då inte åka ner till Viking Terminalen och boka av! Jag bara tänkte: Är du helt jävla dum i huvudet eller?? Så jag svarade Näe, det kan jag inte, eftersom jag sa att jag ligger på sjukhus! (Ditt jävla pucko!) Men det spelade ingen roll....inget bokningsnummer ingen avbokning. Kan jag se till att någon fixar fram detta åt mig. Jag sa att jag får väl be en kompis att åka hit till sös och hämta mina hemnycklar för att sen ta fram det och så åka tillbaka med nycklarna hit.

Jävla kärring! De måste ju för faaaaaaaaaaaaaaaaaaan kunna göra ett undantag! NÄE, det kan dom inte!



Vid lunchtid kom Sonja förbi. Hon hade köpt med sig en lypsyl som jag hade önskat för jag fått så torra läppar och så en chokladask. Tack för sakerna! På fredagen var jag feberfri och mådde faktiskt bra. Skönt! Så när Sonja gått så gick jag på toan och sen så tänkte jag att jag kunde gå och lämna min matbricka så jag fick röra på mig lite. När jag precis ställt in brickan i brickställningen så kom en sköterska och sa vad kul att du ska flytta till mina sida, Va????

Har du inte fått höra än att du ska få flytta? Näe! Jo, det är för ditt imunförsvar ligger på
0.1, dvs du har inget imunförsvar och därför måste du ha eget rum. Ähhh, jaha, svarar jag.

Sen frågade hon mig vad jag gjorde ute i korridoren, näe men jag skulle bara lämna matbrickan här. Då fick jag en tillsägelse att jag minsann inte skulle vara upp och springa utan jag skulle minsann stanna i min säng. Där fick man en känga för att man försökte hjälpa till :-)

Man vill ju inte vara till belastning för någon, sån är ju jag. Men nu har jag lärt mig ialla fall att jag bara får vara i mitt rum.

När jag flyttat in i det nya rummet så kom en sköterska hit och sa att jag hade fått post. Då hade jag fått ett vykort från Åsa...hon är ju så rolig! Men jag blev jätte glad! Sen kom mamma, Patrik, Linn, Sanna och Åsa på besök. Åsa hade tagit med sig kaffe och bullar. Hon är helt otrolig alltså!

Det var jätte goda bullar. När vi sitter här och fikar så kommer en sköterska med blommor.

Jag hade fått blommor via bud och de kom från Erika, Niklas, Tilla och Dante. Tack snälla för de jätte fina blommorna! Jag blev jätte överraskad. Sen efter ett tag så åkte mina besökare hem och sen vid 17 tiden kom Sandra på besök. Hon hade köpt en massage sak från OBH Nordica. Jätte skön, så tusen tack Sandra!!!! Vi satt och pratade ett par timmar och så åkte hon också hem.



Lördag:

När jag vaknade vid halv sjutiden på morgonen så frös jag något så fruktansvärt. Usch tänkte jag bara jag inte håller på att få feber igen, eller är det kallt i rummet?? Just då kom nattsköterskan in för att kolla läget. Jag sa att jag frös. Hon hämtade då en febertermobeter och tog tempen som visade 37.1 och det är ju ingen feber. Men jag fortsatte att frysa så jag tog en filt till och ett täcke.

Jag studsade som en studsboll igen och så hade jag ont i halsen kände jag.....skit vad ont i halsen jag har. 1.5 timme efter att nattsköterskan var inne kom Arja och frågade hur det var...jag bara fryser och så har jag ont i halsen. Hon tog då febern som visade 39.1. Hon hämta alvedonen och Kåvepeninen som jag hade fått dagen innan mot halsont. När jag skulle svälja Kåvepenintabeletten så hamnade den lite snätt eller något vilket gjorde att jag börja kräkas massor rakt ner i papperskorgen. Skit äckligt! Sen kände jag att jag inte kunde äta något och fick jag ny medicin som de delat upp i småbitar och det tog en evighet att få ner dessa.

Sen på förmiddagen kom min bror Christer förbi på besök och han hade med sig Aftonbladet och en chokladkaka med sig. Tack för brosan! När brosan var här kom även läkare Per. Jätte trevlig kille. Han kollade i min hals och konstaterade att jag hade fått halsfluss. Suck!

Jag skulle då istället få slippa Kåvepenin så skulle jag få detta insprutat i direkt i blodet istället. Tack snälla Per för att jag slipper de äckliga tabletterna. På eftermiddagen kom Tarja in och frågade om jag ville ha något eftersom jag inte ätit någon lunch. Det slutade med att hon skulle hämta lite glass till mig...kom ihåg lite....Men vad fick jag? Jo en jätte stor glasbägare full med glass. Hon sa att här på avdelningen får ingen gå ner i vikt. Detta pga att då tar det på musklerna i första hand istället för fettet och man behöver alla musklar man har.

Sen på eftermiddagen kom Katta förbi. Hon hade med sig jätte goda kärnfria gröna vindruvor och en bok. Tusen tack !!! Vi pratade och skrattade ett bra tag. Det var jätte kul att se henne.

Sen på kvällen kom Annette och Per förbi igen. Annette hade varit på Sofiaflickornas årsmöte och jag hade blivit vald till hedersmedlem. Jätte kul! Sen pratade vi lite om allt möjligt och så kom Annette på att jag kanske skulle låna deras dator så jag kunde blogga lite igen. Kanon idé!

Sen åkte de hem och sen fanns det jätte mycket bra på tv:n hela kvällen. På natten när jag skulle sova så gjorde det så ont i halsen och den jäkla klockan i rummet tickade så jävla högt så jag höll på att bli galen. Så i natt någon gång så ringde jag på larmet och frågade om de hade något mot halsen och då fick jag alvedon....och sen frågade jag om de kunde göra något åt klockan. Rebecka skrattade och sa att jag inte var den första som stört mig på den och så plockade hon ner den och tog med sig den ut.....skönt! Sen somnade jag som en stock!!!



Söndag:

Jag döööör, fy faaaaaan vad jag har ont i halsen!!! Jag skulle lämna blodprover och få ny antibiotika och andra saker insprutat i blodet innan frukost. När det var klart så skulle Lisa som då var min sjuksköterska gå och hämta frukosten. Typ 30 sek efter hon gått så vart jag så fruktansvärt illamående. Jag var tvungen att springa in på toan och sen spydde jag som en gris. När man spyr så spänner man sig och sen stöter man på och eftersom jag varit ganska lös av magen av kuren och all medicin så sket jag på mig samtidigt som jag spydde. De kom från bägge ändar samtidigt. Jag höre hur det knackade på dörren och Lisa var tillbaka och jag bara sa jag kräks och så började jag att gråta och så har jag skitit på mig :-( .
Lisa hjälpte mig och sen sa jag att jag ville duscha nu och då fick jag göra det och då passade de på bädda sängen med nya sängkläder och så fick jag nya sjukhuskläder.

Jag kunde sen inte äta någon frukost, jag åt bara upp gurkan och tomaten som var på mackan och så drack jag upp tet. Sen kom Annette och Per hit och lämnade datorn så jag skulle kunna blogga. De stannade bara en kort stund. Annette fick med sig mina hemnycklar så hon kan åka hem och hämta mer medicin och sen lämna extra nycklar till grannen och bokningsnumret till Viking. Jag åt sen lite soppa till lunch för jag kände inte för något annat.

Sen kom mamma på besök och jag hade då jätte ont i halsen och så var jag trött och var väl inte särskillt kul att umgås med. Hon var här i lite mer än en timme och sen åkte hon hem.
När hon kom till Skanstull gick hon och tittade om Apoteket var öppet och det var det och då köpte hon mig en ask Bafucin och kom tillbaka med den. Tusen tack mammma. Det hjälpte mycket bättre än något annat.

Idag var det kyckling till middag och det var jätte gott. Jag älskar kyckling!!!

Sen har jag idag bla pratat med Johanna och Lina på jobbet så de och Anne kommer ev förbi imorgon på lunchen....jag sa att då måste ju säker äta något. Så jag tyckte de kunde köpa med sig sushi och även köpa det till mig med. Det skulle vara så jäkla gott. Vi skulle höras imorgon.

Innan jag slutar att blogga så vill jag bara säga följande:
Att personalen på Avd 21 på sös är helt underbara, trevliga, kunniga, snälla och helt fantastiska.
Jag tror inget sjukhus i världen har en sådan bra personal så jag vill säga särskilt till dem som har tagit hand om mig: TUSEN TACK FÖR ALL VÅRD, HJÄLP OCH ROLIGA SAMTAL.
NI ÄR HELT UNDERBARA!!!!! MASSOR MED KRAMAR TILL ER ALLA!!!!

Så vad händer nu? Ingen aning faktiskt. Jag kommer inte att få åka hem förrens jag är frisk och mitt imunförsvar börjar förbättras, så det blir minst några dagar till här.

Massor med kramar till er alla!!

Annelie

onsdag 18 mars 2009

Trevlig och skön dag

Hej igen kära bloggläsare!

Nu är jag tillbaka igen. Ytterligare en dag har går mot sitt slut. Hur mår jag då???

Trött, trött, seg och seg! Jag blir snart tokigare över att inte känna mig pigg.



Så vad har jag gjort idag då tro....hade som vanligt svårt att sova i natt. Fattar inte, det spelar ingen roll hur trött jag är jag ligger och vänder mig i timmar ialla fall och jag vill försöka slippa ta insömningstabletter. Jag har inte ätit dessa på 3 dagar nu. Jag har så svårt att koppla av och tankarna bara forsar igenom huvudet. Jag har funderat att låna Patrik cd spelare så kan jag sätta på en ljudbok och ligga och lyssna och då kanske somna.



Ja just det, vad har hänt??? Jag åt frukost och tittade på filmen BlackJack som jag hade fått från Lovefilm. Jag trodde att jag hade sett den filmen, men det hade jag inte gjort och den var faktiskt jätte bra. Sen bokade jag en Ålandskryssning för mig, mamma och brosan.

Sen ringde jag även och kollade om peruken hade kommit....och det hade den så den ska jag hämta imorgon och då kommer Åsa att följa med. Undrar hur det kommer att bli???



Sen kom jag på att jag till nästa behandling kommer att få en picc-line, det är en slang typ som de sticker in i armen som jag sen kommer få alla kurerna igenom mm....och då kommer man inte få bada under den tiden jag har den. Så därför tog jag ett långt varmt hett bad. Det var så himla skönt. Detta måste jag göra om innan nästa behandling för sen kommer jag ju inte att kunna bada förrens de tar bort den...och det kanske inte blir förrens till hösten. Eller vad vet jag???

Jag hade tagit med mig min mobil och vanliga telefonen till badrummet om det skulle ringa någon. Tror ni någon ringde på dessa 2 telefoner...nix....där emot så ringde det på min jobbmobil 2 gånger under tiden och den låg på vardagsrumsbordet. Typiskt!!! Ja ja, skit i det. Jag får kolla den när jag badat klart. Under 3 gånger fyllde jag på med vatten efter det blivit kallt, då kan ni tänka hur länge jag i badkaret och njöt....härligt!



Sen gjck jag upp och smörjde in mig och kollade jobbmobilen....det var Marita som hade ringt 2 ggr....undrar vad hon vill....kan det gälla morgondagen när vi ska äta middag och bowla tro??

Sen ringde min privata mobil och då var det Susanne Roos som ringde och frågade om hon fick komma över och fika....Jag blev jätte glad. Jag har inte trättat henne sedan mitt dildoparty i höstas, och då han vi inte prata så mycket heller. Det var ett jätte bra intiativ Susanne, jätte kul att du kom. Hoppas att vi ses snart igen.

Innan Susanne kom så ringde jag upp Marita. Då hade en av mina kunders solvenslistor kommit idag....och de kör bara in ärenden en gång om året, och i år kom det lite över 1200 ärenden så då kan ni tänka er vilken solvenshög. Oj oj oj. Dom är även speciella och göra och det får inte bli fel. Jag vet när jag har gjort dem förut så tar det en till en och halv dag och göra och då är det ca 800 ärenden....så det är väl 2 dagars jobb. Jag tänker på er när ni gör dessa. Stackars er! Hoppas ni gör dem rätt nu....annars blir det jobbigt! :-)

Sen körde jag Linn till träningen och tittade när det var fristående träning. Det är så himla kul att komma dit och se tjejerna. Jag saknar dem massor.

Jahopp, så det blev en hel del idag. Hoppas då att jag kan sova ordentligt i natt.

Ha det så bra !!!

Kramar
Annelie

tisdag 17 mars 2009

Änligen funkar internet igen

Hej igen!
Igår måndag blev det ingen blogg för internet funkade inte.....men nu så är det ingång igen. Vad skulle jag göra utan min son? Igår var jag piggare än på flera dagar, vilket innebar att jag städade lite, gick iväg med pappersinsamlingen och stekte pannkakor på hela 24 ägg. Fattar ni??? 24 ägg!!! Jag hade lite besök här igår pga att massage Ove var här igår och jag räknade lite fel när jag blandade ihop mjöl mm för pannkakorna, snacka om tur att jag hade 24 ägg hemma. Jag skulle nämligen baka också. Gott blev det ialla fall. :-) men jag kommer aldrig steka så många pannkakor igen.

Linn var först ut och fick massage och när hon var klar så ville hon bara ha en timme till :-) .
Kul att hon tycker det är lika skönt som jag. Sen fick Josse massage pga Sina blivit sjuk. Josses son Emil fick prova 15 min och tyckte det var jätte skönt och skulle vilja ha det igen. Sen var det ÄNTLIGEN min tur.....alltså hur skönt är det inte med helkroppsmassage??? HELT UNDERBART!!!! Jag längar till nästa gång som är om en månad. Efter mig var det grannen Anettes tur...och medans hon blev knådad så somnade jag vid köksbordet för då var jag helt slut.

Sen kom Annette som med med en hemlig gäst, och gästen var hennes mamma Gunnel. Vill ni ha pannkakor? Finns många kvar :-). Så de ont också några. Tur att det blev så många så det räckte till alla. Sen hjälpte Annette och Gunnel oss med Linns nya säng och den gamla åkte ner i källaren. Tusen tack för hjälpen med detta!

Gissa om jag sov gott i natt??? Jätte skönt!

Just det sen igår så det börja svida och klia i hårbotten...känns som om man har fått löss. Undrar om det beror på att jag snart ska tappa håret? Dom sa att ca 10 dagar efter första behandlingen så börjar man tappa håret. Hur som helst så kliar det som sjutton.

Imorse vaknade jag vid halv tio. Jag gick upp och åt frukost och åkte sen till vårdcentralen och lämnade blodprov. Sen åkte jag och handlade lite. Efter det så slappade jag en stund innan jag skulle ha tvättstugan....idag blev det 7 maskiner....Usch, vad trisst och svettigt det var. Jag var helt slut efter detta. Efter tvättstugan och middagen körde jag in Linn till träningen med småttingarna. Jag tänkte jag skulle ha varit med idag, men jag var helt slut och det slutade med att jag satt och pratade med en av mammorna i omklädningsrummet istället.

Ähhh fasiken vad det kliar i huvudet. Jag måste ringa och kolla upp peruken också. Det skulle ta ca 2 veckor och nu har det snart gått 3. Jag får väl ringa imorgon för då kommer jag vara hemma hela dagen, och sen ska jag ringa Viking Line imorgon. Jag blir ju snart 40 och måste ha lite hemma. Så jag, brosan och mamma ska ta en tur i mitten av nästa vecka. Jag har gratisbiljetter sedan jag åkte i julas. Så det blir ju perfekt! Vi ska äta gott, slappa medans vi tittar på skärgården, och kanske en drink eller 2. Vi får se hur det blir. Njuta ska vi ialla fall göra!

Det jobbiga med allt är att jag nästan ständigt är hungrig.....tur inte på skräpmat längre....men mat! Det känns som om jag tänker på hela tiden. Undrar hur jäkla fet man kommer bli efter det här om man måste äta hela tiden??? Mat mat mat mat mat....och så kliar det i huvudet!!!
Vad är detta för någon sjukdom egentligen. Jag tycker inte riktigt hjärnan funkar helt 100 heller. Helt sjukt! Hahaaaaa, det var fyndigt.

Jahopp, det var väl allt jag hade att berätta för den här gången.

God natt till er alla!
Kram
Annelie

söndag 15 mars 2009

Ytterligare slappardag

Idag blir det en tråkig blogg. Jag har inte gjort något mer än legat i soffan och tittat på tv och haft ont i kroppen och var väldigt trött idag också....hoppas att det snart vänder. Nu har det snart gått en vecka från första behandlingen. Jag ska ialla fall inte känna dåligt för soffandagen eftersom jag har ändå gjort en hel del sedan första behandlingen, så jag ligger ialla fall inte helt på latsidan :-) .

Eftersom jag har ont i kroppen så längtar jag något fruktansvärt till massagen imorgon. Ska bli skönt att bli knådad. Idag har jag ätit nyttigare mat faktiskt...en köttbit med ruccola, körsbärstomater och mozerella ost....Jätte gott! Nu ska jag försöka nyttigare mat än som varit tidigare i veckan.

Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga om dagen eftersom jag inte gjort något, så nu fortsätter slappandet framför tv:n.

Kram Kram
Annelie

lördag 14 mars 2009

Ont i lederna

Hej!
Idag har jag haft ont i lederna. Känns särskilt nere vid vristerna, det har gjort lite ont när man går och står. Men trots detta var jag iväg och tittade på Sofiamästerskapet idag (en gympatävling). Det var kul att träffa ledarna och få en kram samt träffa mina smågymnaster som jag saknar. Hann dock inte prata med alla av dem. Jag kände idag när jag var där och tittade att gud vad jag saknar gympan! Det är så himla kul fast det kan kännas jobbigt ibland.
Alla ledarna och barn gjorde ett jätte bra jobb. Kul!!

När jag kom hem så gick jag och la mig på soffan för att försöka vila. Jag var helt slut och ont hade jag. Jag känner att jag har svårt att koppla av. Josse ringde och frågade om jag ville komma över och äta tacos och titta på Melodifestivalen. Jag tackade ja, men kände att jag behövde försöka sova en stund först. Men jag låg bara och blundade och kände att det värkte i kroppen, så det gick inte att sova.

Sen tog jag bilen till Josse med familj. Maten var god, för det är ju alltid tacos. Vad tycker jag om Melodifestivalen tror...var det rätt låt som vann??? Näe, självklart inte!!! Jag hejdade på EMD då jag gillar dagispop enligt min brors kommentar för länge sedan. Men jag är glad att det inte var Snälla snälla. Men den kom 2:a och det fattar jag inte. Tur ialla fall så vann den inte så då kan jag ju titta på stora finalen ialla fall tack och lov.

Jag märker att bakisbegäret har börjat lagt sig....är inte alls lika sugen på skräpmat längre. Skönt!!! Eftersom jag har ont i kroppen nu så längtar jag till måndag när Ove kommer hit och ska ge mig en timmes massage!!! Ska bli helt underbart!!!

Det var allt för denna gång!

God natt!
Annelie

fredag 13 mars 2009

Pizzasugen

Som läget är nu och som jag känner det så kommer jag att äta upp mig massor med kilon. Jag är så jäkla sugen hela tiden på skräpmat. Igår var det ju Mc Feast och idag var det första som jag tänkte på när jag vaknade var en calzone med mycket ost. Det kändes då att om jag inte får just en calzone så dör jag. Jag ringde jobbet och pratade med Anne och sa jag dör om jag inte får en pizza nu och då tyckte hon att jag skulle ringa och beställa en.....bra förslag!

När jag pratar med Anne så träder min räddande Ängel in, Josse ringer och vill ha kaffe och jag sa att det går bra om hon tar med sig en calzone på vägen. Detta gjorde att jag fick min älskade pizza och trevligt umgänge. Jag berättade för Josse att jag hade sovit fram till halv tolv, men att jag hade vaknat i natt och var lite illamående så jag hade tagit en tablett mot detta.
Det kändes skönt att få sova ut utan att behöva ställa klockan.

När Josse gick så ringde de från Cancerfonden. Det var min systers kund som ringde. Hon var hur trevlig som helst och lätt att prata med. Vi pratade lite om det ena och det andra, och självklart hur jag mår. Jag berättade att jag hade en liten svacka igår om att jag nog inte vill ha en kur till bara för man känner sig så konstig efteråt. Som jag egentligen har så stor val?? ICKE! JAG MÅSTE TA MIG IGENOM DETTA!!!

Jag frågade om de kommande kurerna och hon sa att man kan jämnföra en cellgiftsbehandling med en boxningsmatch. När man får första kuren så är det som om man får första smockan. Man ställer sig upp och skakar av sig och känner sig lite ding men man återhämtar sig. Sen blir ev de andra kurerna lite jobbigare pga att man kroppen orkar inte ta hur mycket stryk som helst oberörd....men man kommer alltid att återhämta sig efter varje kur. Om jag har räknat rätt så blir det nog då inte mycket till midsommarfirande i år för jag ska ha min sista kur några dagar innan midsommar. Tur att det är Mats som har Linn i år så jag slipper känna att jag försakar hennes midsommarfirande i år.

Sen kom vi in på Cancergalan och de undrade om jag var intresserad att dela med mig min historia. Det är inget bindande utan om man inte orkar så kan man alltid hoppa av på vägen. Detta innebär att du kan prata med min familj mm.
Tror ni att jag tackade ja till detta??? Självklart gjorde jag ju det. Jag är ju en person som gärna delar med mig. Det kändes ju skönt att det inte är något bindande heller. Så hon skulle lämna över mina uppgifter till en kollega för detta. Så fortsättning följer med andra ord gällande detta.

Jag pratade lite med Linn igår om att jag är sjuk och frågade hur hon känner sig och hon mår bättre nu och hon verkar har smält detta nu och det känns jätte skönt. Nu när man har blivit sjuk så tänker man ännu mer på dem man har runt omkring sig. Jag är ganska dålig att tala om att jag älskar mina barn, så nu säger jag det här:

PATRIK OCH LINN JAG ÄLSKAR ER ÖVERALLT ANNAT!!!!!
Massor med pussar och kramar till er två!!!!
Mamma

Nu ska jag inte göra så mycket mer idag än att se på Let´s dance.

Kramar till er alla!!

Annelie

torsdag 12 mars 2009

Tröttare idag

Hej!
Imorse var jag tvungen att ställa klockan igen....tom när man är sjuk så måste man ställa klockan. Det var jobbigt idag. Anledningen till att jag var tvungen att ställa klockan idag var för att de skulle ta blodprov på mig här hemma imorse.

Det kom en jätte trevlig tjej, Yolanda hit. I hennes papper så hade de skrivit fel portnummer så hon var till en början i fel hus. Men hon hittade hit till slut. Hon var här i ca en timme. Vi pratade om allt möjligt. Hon berättade att hon är den som kommer att komma varje gång jag ska lämna blodprov och det är jag glad för. Hon var så himla pratglad och trevlig.

Hur har jag egentligen mått idag förutom att jag är väldigt trött? Jo, jag känner fortfarande som om jag håller på att få influensan. Jag känner mig helt sänkt, och enligt sjukan i tisdags så bör den värsta dagen komma imorgon! Suck! Jag längtar ialla fall tills att det ska börja vända så man börjar känna sig bättre igen. Tur att de kunde komma hem och ta blodprov för jag hade aldrig orkat åkt till sös för att göra det.

Sen har jag sovit en stund på dagen. Jag tog sen en tur till Jysk i Länna för att möte Emil och Patrik som skulle hjälpa mig med att hämta Linns nya säng. Det gick bra, den står nu i hallen.

När jag kom hem så blev jag så akut sugen på en McFest meny från MC Donalds så jag ringde Åsa som kom förbi med detta till mig efter jobbet. Tack snälla!
Du har gjort så jag överlevde idag. Jag tror nog aldrig att jag har varit sugen på den menyn som just idag. Jag smällde i mig menyn på mindre än 5 minuter. Guuuuuuuuuuuuuud det var så jäkla gott!!!

Jag kommer inte kunna berätta något mer om den här dagen nu så jag säger tack och hej!
Nu ska jag fortsätta slappa.

Kramiz
Annelie

onsdag 11 mars 2009

Dagen efter första behandlingen




Hej!

Just nu när jag bloggar så känner jag mig trött och sliten. Känns som om jag håller på bli sjuk, vilket är helt normalt.

Igår morse vid åtta så körde Josse in mig till sös. Det hade snöat under natten så det var ganska mycket snö och det var långa köer på Nynäsvägen. Men det gick bra in till sös ialla fall.
Jag skulle träffa mamma 8.45 men var vid sjukan redan kl 8.30 så jag gick in på Pressbyrån för att köpa en stor caffe latte. Den smakade faktiskt skit så jag kunde inte dricka upp den. Jag drack bara några klunkar och sen var jag tvungen att kasta den.

Mamma och jag möttes i entréhallen och sen knatade vi bort till avdelningen som jag skulle till.
Jag blev tilldelad en säng i ett rum med 3 sängar och jag var ensam där till en början.
Jag fick lite info om vad som skulle hända och massor med papper och medicinchema och tider för nästkommande tider. Imorgon kommer dom hem hit vid kl 9 för att ta blodprov. Sen ska jag lämna blod på vc i Skogås 17, 20 och 24 mars. Sen är det läkarbesök igen den 30 mars och sen är det kur 2 den 31 mars.

Hur som helst så fick jag ialla fall en knaly i höger arm, sen sprutade min sjuksköterska Marie in något medel som var emot illamående. Sen kopplade de på en droppåse med något rött i som jag inte kom ihåg vad det var för något. Men när man fick det in i kanylen så var man tvungen att ligga blixtstilla hela tiden för den vätskan vara ganska farlig. Jag ska försöka komma ihåg till nästa gång och fråga vad det var för något. Den vätskan tog ca 30 min att få. Sen kopplade de in den andra vätskan som tog ca 1 tim att få. Men då kunde man ju ändå röra sig. Marie satt kvar en stund under den första tiden för att kolla så jag inte skulle få en allergisk reaktion. Vilken jag inte fick tack och lov.

Efter en stund så vart jag kissnödig och ville gå på toa och fick då ta med mig droppvagnen. Urinen hade då blivit röd av den första vätskan som sprutats in. Vilket var helt normalt. Tur var ialla fall att hon hade förvarnat om detta.

Jag fick en inbjudan till sminkkurs den 6 april på sös. Den är på 2 timmar och då är man max 15 st i gruppen och så får man lära sig att sminka sig mm och sen får man behålla de produkterna som man får. Det var ganska många företag som sponsrade detta. En av dem är Henkel och det är faktiskt min kund på jobbet. Så jag måste komma ihåg och tacka dem för detta nästa gång jag pratar med dem när jag är tillbaka på jobbet igen.

Min bror Christer kom och hämta mig och mamma vid 11 tiden på sös igår och körde hem oss.
Eftersom jag inte hade sovit något igår natt så var jag väldigt trött så jag gick och la mig för att vila. Det blev till slut 2 st powernap igår. Pappa fixade middag, sin goda spagetti och köttfärsås och då kom även brosan över och åt. Jag var jätte hungrig och åt massor.

Sen kom min moster Ingamari över med jätte god tårta och gula tulpaner, och sen kom Sonja förbi också med fikabröd och sen svullade vi alla. Vi skojade om att vi firade att jag var ett canceroffer och min bror är ett psykfall :-) . Kul att man kan skoja om detta ialla fall.

På kvällen sen så började jag känna mig dålig som om jag höll på att få influensan och kinderna blev röda som feberkinder och så svullnade händerna upp.

I förmiddags så ringde min syster och hon hade pratat med en av sina kunder som jobbar på cancerfonden igen. Erika hade tidigare berättat för henne om att jag fått cancer och då hade hon sagt om jag ville prata så kunde man alltid ringa dem. Hur som helst så hade hon frågat Erika om jag ev skulle kunna tänka mig att ev ställa om att de ska få följa med min resa och filma en del av den och så ska den ev visas i höst på cancergalan. Jag har funderat på detta och har tänkt att det kanske skulle vara kul. Jag gillar ju att hjälpa andra människor det är ju därför jag är med i studien också. Kan man bidra så är jag en sådan människa som alltid vill hjälpa andra.
Så någon gång imorgon så kommer de att ringa från cancerfonden....så vi får väl se hur det blir med allt.

Vid 13.30 kom Josse och Clara förbi mina föräldrar och fikade för att sen höra hem mig. Tack Josse! Vi åt upp den sista tårtbiten som blev kvar från igår. När jag kom hem gick jag upp med mina saker och sen tog jag bilen till Jysk i Länna och beställde en ny säng till Linn. Den fanns på lagret så imorgon ska Emil och Patrik hjälpa mig att köra hem den.

Jag undrar hur jag kommer att må imorgon. De säger tydligen att jag kommer att få ont i leder och sånt under den dagen sen kommer jag må sämre fredag och lördag och sen ska det vända.
Lite nervöst är det ju när man inte vet riktigt vad man har att vänta sig. Tur att jag har nära och kära i närheten av där jag bor om det skulle vara något. Det är skönt att få vara hemma ialla fall och inte bli störd och bara kan slappa.

Jag hoppas att jag är tillräckligt pigg imorgon ialla fall så jag kan blogga en stund. Nu måste jag ialla fall sluta för jag känner mig helt färdig och har lite ont i huvudet.

Kram till er alla!

Annelie

tisdag 10 mars 2009

Sömnlös natt

God morgon!
I natt har det varit en sömnlös natt. En av biverkningarna till kortisonet var sömnsvårigheter och trots att jag tagit en insömningstabelett så har det inte hjälpt. Det känns som om jag har varit vaken hela natten. Vad gör man om man inte kan sova??? Jo, jag jobbar lite. Har hjälpt mina kära kollegor med lite slc och webk. Undrar om de kommer att märka det, om de inte läser det här förstås. :-)

Just nu när jag skriver detta så snöar det ute och en hackspett eller någon annan fågel håller på med något parningsrop. Fattar han inte att det inte är vår eftersom det snöar? Eller så kanske han hackar tänder eller näbb? :-)

Irriterade ljud ialla fall för nu har den hållt på en stund. Om ca 1,5 timme bär det av till sös. Josse kommer då och hämtar mig. Hoppas det inte är några köer med tanke på vädret.
Stackars mamma som ska ge sig ut i detta väder också med sitt knä. Hoppas pappa följer med henne till tunnelbanan så det inte händer något på vägen dit.

Imorgon kommer ni få veta hur det har gått idag om ni inte själva slår mig en pling eller något i eftermiddag. Jag förvarnar redan nu att om jag går och lägger mig för att sova så stänger jag av ljudet på mobilen. Så ring då gärna igen senare.

Ha det så kära vänner!!

Kram
Annelie

måndag 9 mars 2009

Kortisondag

Hej!
Idag har varit en bra men trött dag som vanligt. Jag var tvungen att ställa klockan på strax före 8 i morse pga jag skulle ta de första 16 kortisontabletterna. Sen åt jag även Levaxin, Citalopram och blodtrycksmedicien. Efter den frukosten blev jag jätte trött och sov 3 timmar till. Sen har jag städat idag, dammat, damsugit och skurat av golven. Vem vet när det blir nästa gång??

Sen kom 2 st filmer från Lovefilm som jag tittade och hann och skicka tillbaka så det kommer 2 nya till onsdag. Sen blev 16 st nya kortisontabletter vid 16. Därefter övningskörde Patrik hem till Mats. Jag stannade förbi centrum innan jag åkte till Åsa för att äta torta efter som Sanna fyller 17 år idag. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN STUMPAN! Hoppas ni fick en trevlig kväll.Men hon var inte hemma. Istället kom hennes farmor och Robban förbi där på en fika. Det var kul att träffa Ingalill då det var ganska så länge sedan sist.

Jag och Åsa tittade sen på Annorlunda familjer och Saknad. Innan jag började skriva denna blogg så har jag packat en väska med lite kläder och massa mediciner, en bok och korsordstidning.

Josse kommer och hämtar mig här efter 8 i morgonbitt och kör mig till sös. Tack snälla Josse!
Sen ska jag möta mamma där på sös. Efter behandlingen så kommer brosan Christer och hämtar oss för att köra hem mig till mamma och pappa. Sonja och Ingemari har lovat att komma förbi imorgon kväll för att hälsa på så man hoppas att man mår hyffsat okej då så man orkar vara lite social.

Jag känner att jag börjar bli lite rädd, detta är nog för att jag inte vet vad jag har att vänta mig de kommande månaderna. Än så länge har jag bara gjort massa tester och apropå tester så kan jag tala om att jag har ett jätte stort gulbrunt blåmärke på bröster efter förra veckans tortyr och
KNÖLEN känns väldigt öm fortfarande. Det som känns mest konstigt är att jag är fullt frisk i hela kroppen efter alla tester de tagit på skelett, lungor, hjärta mm är helt ok. Bröstcancern har inte heller spritt sig till lynnfarna. Jag mår fakstisk egentligen tipp topp just nu men ändå är jag ju så sjuk. Jätte konstigt. Undrar hur man mår om några dagar?? Skit? Mår illa? Trög i magen? Trött så man bara sover???? INGEN ANING!!!! Det känns då ändå lite spännande.

Idag fick jag förresten en inbjudan till Anders Bergs 50 års fest lördagen den 25 april. Tack snälla för den inbjudan. Jag hoppas verkligen att jag kommer orka gå på den. Om jag har räknat rätt med behandlingsveckorna så kommer jag få en behandling några dagar innan. Så jag vet ju då inte hur jag kommer att må.

SNÄLLA SNÄLLA KROPP LÅT MIG MÅ BRA DEN 18 APRIL NÄR JAG FYLLER 40 ÅR OCH DEN 25 APRIL NÄR ANDERS FYLLER. JAG BER DIG GUD, JAG BRUKAR JU INTE BEGÄRA SÅ MYCKET. MEN DÅ SKULLE JAG VARA EVIGT TACKSAM! JAG BEHÖVER LITE ROLIGA SAKER ATT SE FRAM EMOT.

Imorgon blir det ingen blogg för jag lämnar datorn hemma. Jag hoppas dock att jag kommer kunna orka blogga på onsdag igen när jag är hemma.

Snälla håll tummarna för mig imorgon mina kära vänner!!!

God natt!!

Annelie

söndag 8 mars 2009

Dan före dan före första behandlingsdagen

Hej!
Idag är det söndag och imorgon fyller Sanna 17 år. Så jag var på Sannas sista barnkalas idag :-).
Jag sov först länge imorse och sen var det frukost och sen var det presentinslagning.
Jag är fortfarande väldigt trött så under presentinslagningen var jag tvungen att vila 2 gånger. Det är helt sjuk att man kan känna sig så trött.

Sen kom Linn hem som hade sovit hos Josse i natt. Jag slog in paketen klart och Linn skrev ett grattiskort till Sanna och sen tog jag, Linn och Patrik en promenad hem till Åsa och co.

Där var en del och grattade Sanna. Hon fick en hel del presenter. När vi frågade vad hon hade önskat sig mest idag så var det att hennes båt skulle bli klar eller att hennes pappa skulle bli vuxen. Det var faktiskt lite kul...alla skrattade. Jag frågade om jag fick skriva om detta i min blogg för Sanna och det fick jag. Sorry, om det är någon som känner sig träffad nu, därför skriver jag inga namn!!! Vi blev inte kvar så länge för att Åsa skulle hela tiden spela världens sämsta låt, Snälla Snälla. Man fick ju till slut panik och ville hem. Stackars Sanna! Det var bara en person till som tyckte om den låten och det var Åsas pappa. Herre gud!!!

Innan vi skulle gå hem så började det snöa så, Åsas föräldrar Stig och Monne körde mig och Patrik hem. Linn skulle gå och kolla på hockey med Josse i Stortorpshallen.
Tack för att ni körde hem oss Stig och Monne!!!

Sen har det inte hänt så mycket mer idag. Men jag tänker väldigt mycket nu på att det bara är 2 dagar kvar tills första behandlingen. Det känns skönt, jobbigt och nervöst. Man vet ju inte vad man har att vänta sig och hur man kommer att må. Imorgon måste jag ställa klockan eftersom jag ska proppa i mig de första 16 tabletterna klockan 8 på morgonen.

Ha det så bra ni alla som läser och följer detta!

Kram
Annelie

lördag 7 mars 2009

Vad faaan är det för fel på svenska folket???

Hej!

Även idag har jag varit trött. Efter frukosten åkte jag och Åsa till Farsta för att shopa lite. Jag handlade faktiskt 3 st ny bh:oar. Födelsedagspresent till Sanna och så hittade jag en liten födelsedagspresent till Dante. Som jag själv tyckte var jätte kul.

Innan vi åkte hem så bjöd jag Åsa på fika. Vi tog en kaffe och semla. När jag kom hem bytte jag lite glödlampor i köket och i Linns rum och sen så gjorde jag rent akvariet. Efter detta var jag så trött så jag var tvungen att gå och lägga mig att vila. Jag fattar inte att jag kan vara så trött.

Sen kom Linn hem efter att varit i stan och började gapa efter middag som jag inte ens hade påbörjat. Jag var ju så trött så jag blev blev sur på henne för hon bara hem och börja skrika.

Jag lagade middag som blev väldigt god. Jag diskade undan och la mig på soffan igen för att jag är helt slut. Jag messade till Åsa och sa att jag stannar hemma ikväll för att jag är så trött och behöver lite lugn och ro. Det har varit en jobbig vecka med alla läkarbesök och jag har knappt varit hemma den här veckan och imorgon ska Sanna firas så då ska jag bort en stund. Sen påbörjas ju behandlingen på tisdag. Näe, ikväll är det min soffa som hägrar.
Jag ska snart se på Melodifestivalen....så när jag kommer tillbaka hit så är det slut.

Nu är Melodifestivalen slut och det första jag gjorde nu var att ändra dagens rubrik från shopingdag till vad faaan är det för fel på svenska folket???

Då kanske ni undrar vad jag menar??? Förutom att jag har varit jätte trött hela dagen så har det varit en bra dag, tills nu. Hur FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN kunde Snälla Snälla gå vidare till finalen i Melodifestivalen? Vad är det för fel på svenska folket? Låten är skit dålig och det låter bara som falskt skrik när hon sjunger. Jag undrar nu, om det är folk som inte gillar Meldodifestivalen som har röstat på henne för att vi ska skämma ut Sverige? Om hon skulle vinna finalen nästa vecka och skulle få representera Sverige så kommer jag inte att titta på den stora Melodifestivalen. Jag skulle inte vilja se hur Sverige får skämma ut sig.
Den ändå som jag nog vet är glad nu är Åsa, för hon gillade Caroline.

Hur kunde en sådan bra dag slås så fort i spillro? Jag har rätt att säga detta för jag själv ringde och röstade flera gånger. AAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!

Det var vad jag hade att säga nu! Hmm!

God natt!
Annelie

fredag 6 mars 2009

Proppmätt

Hejsan svejsan!
Idag har jag varit trött hela dagen + haft ont i KNÖLEN och i armhålan sedan onsdagens tortyr.

Imorse var jag bjuden på brunch hos Lena och Ellen och då kom även Josse och Clara dit. Precis innan jag skulle åka iväg till så ringde de från sös. Hon som ringde talade om att receptet nu hade skickats till apoteket. Den ena medincinen skulle jag börja äta redan på måndag och håll i er nu på hur mycket jag ska äta. Klockan 8.00 ska jag äta lägga 16 st tabletter i ett glas med lite vatten.....Herre gud tänkte jag 16 st. Det är ju inte klokt!!! Sen skulle jag även äta 16 st tabletter till kl 16.00 och sen ytterligare 16 st tabletter på tisdag morgon kl 8.00. Det är ju helt sjukt.

Lena hade gjort jätte god mat. Det var parmaskinka, prinskorvar, äggröra, tomater, mozerella ost, paprika, melon och scones. Vi var tvugna att äta upp allt. Sen blev kaffe och kladdkaka med varma hallon och grädde. Det var jätte gott. Tack snälla Lena för denna underbara brunch!!!
Ellen hade blivit jätte stor sedan sist och när man jämnförde helle och Clara så var det en jätte skillnad. Tänk vad 2 månader kan göra mycket! När jag gick därifrån vid halv ett så var jag proppmätt så jag knappt kunde gå.

Klockan ett så skulle jag vara vara hos kuratorn och hon var jätte bra. Hon frågade lite jag ville prata eller hur man nu ska säga så det inte låter fel. Jag sa att när jag fick erbjudandet om kurator så ville jag inte ha det för jag har så många vänner och arbetskamrater som jag kan prata med. Jag berättade att jag inte varit särskilt ledsen, och jag tycker att jag borde ha varit det. Jag berättade att efter det att jag deckade på jobbet den där onsdagen så insåg jag nog ändå att jag skulle behöva prata med någon proffesionell trots allt samt att även om jag känner att jag kanske ändå inte var i behov av det nu så kanske det skulle komma tillfällen under behandlingen som jag skulle behöva prata, och då känns det skönt att ha pratat med en kurator som man bygger upp en kontakt med när man ändå mår ok. Vilket hon tyckte var bra.

Vi pratade om när jag upptäckte KNÖLEN och vad som hände efter det, med alla sjukhus besök mm. Det som gjorde mig ledsen och fick mig att börja gråta var när jag berättade om den där onsdagen på jobbet. Den händelsen är jätte jobbig att prata om och jag börjar faktiskt alltid att gråta när jag pratar eller tänker på det, och det gör jag nu också eftersom jag skriver om det.
Usch! :-( Vi pratade om jobbet och jag berättade att jag är en arbetsnarkoman och att jag nästan aldrig är sjuk. Jag fick även berätta om att jag för ca 1,5 år sedan var sjukskriven för stress.
Jag berättade även att jag blivit vansinnig en eftermiddag och skickat ett hårt och skarp mail till vissa i min grupp pga något som jag inte berättar här. Jag står för det mailet än idag och jag berättade för kuratorn att jag sa till Lina att det ska bli kul att se hur lång tid det tar innan jag blir inkallad till chefen för att få en riktig tillsägelse, och det tog inte lång tid kan jag säga. Hur som helst så fick jag ialla fall häva ur mig och vad jag kände och tyckte. Jag sa till kuratorn att jag inte ångrar vad jag sa och att jag var så arg, men ändå så skulle jag ha gjort detta på ett mer proffesionellt sätt, och det ångrar jag idag att jag inte gjorde. Men ibland tar tålamodet slut. Jag har gått igenom så mycket de sista veckorna så det är kanske inte så konstigt att förr eller senare blir en reaktion.

Jag fick berätta vad jag gjorde på fritiden och då berättade jag om att jag var gympatränare i Sofiaflickorna och att jag satt i styrelsen i den bostadsföreningen som jag bor i. Jag berättade även att jag bestämt mig för att inte jobba under den här tiden utan istället passa på att göra något roligt när jag mår bra. Detta tyckte hon var jätte bra. Särskillt eftersom jag "gått in i väggen" tidigare samt att jag nog inte behöver jobba för att få den sociala biten då jag har många vänner och gypman som jag alltid kan gå till, samt även åka till jobbet för att äta lunch eller ta en fika. Hon sa att det lär inte gå någon nöd på mig då hon fick den bilden att jag inte var en soffliggare i vanliga fall. Så det kändes skönt att hon tyckte jag tagit rätt beslut i detta.

Efter en timmes pratade så bestämde vi att vi skulle boka in en tid runt den andra behandlingen.
Sen gick jag till apoteket och skulle hämta ut medicinen. Detta blev nog en chock för mig. Jag sa till hon på apoteket att jag ville ha den medicinen som lagts in idag. Sen började maskinen med etiketter att printas ut. Hon rev av den första etiketten och gick sen iväg.....och jag såg hur maskinen fortsatte att printa ut etiketter....herre gud tänkte jag. Sen kom hon tillbaka med ett gäng askar mediciner. Jag satt helt tyst med öppen mun och bara stirrade på alla askar. Apotekstjejen tittade på mig och jag fick bara fram, är alla dessa olika askar till mig???
Japp, det var 7 st olika mediciner. Det var cortison (hur det nu stavas), det var för illamående både i tablett form och i stopiller, det var tabletter för magen mm mm. Oj oj oj oj oj!!!!
Detta blev mycket samt att jag redan idag äter 3-4 olika andra mediciner. Så nu har jag värsta apoteket hemma. Någon som behöver något???

Innan jag åkte hem så åkte jag förbi Åsas jobb för att säga hej. Hon hade ju inte sett min nya korta frisyr. Hon bjöd på fika och tyckte jag var fin i håret. Åsa kunde gå lite tidigare från jobbet idag så vi åkte förbi Eko i Länna på hemvägen och handlade lite. Sen blev jag som vanligt bjuden på middag! Tack för detta igen! Det är ändå så att man skäms. När vi kom hem till Åsa så var jag så jäkla trött så jag fick gå och lägga mig och vila i Sannas rum. Då tänkte jag på hur lyhört det var hemma hos dom. Man hörde allt! Då kom jag och tänka på den gången som jag hos dem på massage....och då började jag skratta för mig själv. Jag, Åsa, Linn och Sanna var på nedervåningen och Åsas granne Carro var på övervåningen och fick massage. Jag, Åsa, Linn och Sanna pratade med varandra i deras tv rum på nedre plan och jag stod och lutade mig mot väggen. Sen kunde jag inte hålla mig så jag släpte värsta prutten. Den var jätte lång och hög. Det blev nästan som en chock så vi blev knäpptysta för några sekunder och sen började vi att asgarva. Hur som helst, sen kom Carro ner och frågade vem faaan det var som hade skitit så högt. Guuuuud vad vi började skratta igen och gissa om jag skämdes för det var nämgligen min tur att få massage. Carro sa att hela väggen på över våningen hade vibrerat. :-)
Japp, detta var en skitkul historia men sann!

Efter middagen gick vi upp för att titta på Let´s Dance. Sen innan man får reda på vem som åker ut så sänder de ju programet Hjälp. Är det någon som har tittat på det???
Fy faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan vilket SKIT PROGRAM!!! Finns det någon som läser denna blogg som tycker programet är roligt och skrattar???? Det är så dåligt att man får skämmas. Jag blir nästan arg när jag tänker på hur dåligt det är.

Näe, nu orkar jag inte skriva mer.

Trevlig helg på er alla!!

Kram
Annelie

torsdag 5 mars 2009

Alvedon dag

Hej igen!

Idag har det varit en bra, men öm i bröstet dag. Så det har blivit några alvedon idag.
I morse kom Nicke picke pö förbi och fikade en stund. Efter att han gått så plockade jag ihop tvätten och gick ner i tvättstugan. Eftersom jag hade tvättat på länge så blev det hela 8 maskiner. Fy vad trist och jobbigt! Men nu när jag messar så är det ialla fall klart och det är skönt!

På eftermiddagen så var det dags att åka till vc för att kolla blodtrycket, och det var högt igen tyvärr så nu har jag fått medicin mot detta. Så hoppas nu att blodtrycket går ner igen och stannar nere. Jag har läst att när man får cellgiftsbehandling så kan blodtrycket gå upp, så jag måste verkligen försöka få ner detta. Skit, vad det gör ont i bröstet och i armhålan idag :-( .

När jag ändå var på vc bad jag dem att byta ut plåstret på bröstet efter biopcin. Det hade blött igenom, och jag vågade inte byta det själv eftersom plåstret var så blodigt. Sköterskan tog bort plåstret och tvättade rent och det var ett ganska stort hål, ca 3 mm. Inte konstigt att jag har ont i KNÖLEN när de har styckit en så tjock nål 5 gånger i knölen. Sen fick jag ialla fall ett nytt plåster som tål vatten som ska sitta där några dagar.

Efter läkarbesöket gick jag till apoteket för att hämta blodtrycksmedicinen. Sen åkte jag hem för att hämta Patrik och Linn för vi skulle till min syster för att äta middag. Patrik fick övningsköra dit. Jag hade inte varit hemma hos dem sedan dom flyttade till det nya huset. Dom hade fått jätte fint i huset. Det var jätte kul att få träffa min syster och hennes famil, särskilt deras barn.
Dom har jag saknat massor.

Jag fick jätte mycket beröm från min svåger att han tycker att min blogg är så himla bra. Han tyckte jag skulle skriva en bok om min sjukdom när jag är frisk igen, och detta är det flera som faktiskt har sagt. Det är så himla kul att höra att ni tycker det är kul att läsa detta. Detta peppar mig att skriva ännu mer. Massor av pussar och kramar till er alla!!!!

Tjingeling till nästa gång!
Annelie

onsdag 4 mars 2009

Öm dag

Hejsan!

Idag har det hänt en hel del. Jag åkte till jobbet idag för att äta lunch med en del av mina kära kollegor. Det var Lina, Anne, Johanna, Maria och Annes dotter Nettan. Det var jätte kul att träffa alla på jobbet igen även fast det bara gått några dagar sedan jag slutade. Jag känner verkligen att jag saknar dem jätte jätte mycket. Det som kändes bra idag på jobbet var att alla tyckte jag var jätte fin i håret och att jag passade i det. Detta behövde jag verkligen höra. Marie sa att hon nästan tyckte jag var finare i håret nu än innan. Vet om jag ska bli glad över detta :-) ?

Efter lunchen gick jag in på apteket för att jag skulle hämta den medicin som jag skulle få. Men de hade inte kommit. Konstigt tänkte jag för receptet skulle ju ha varit sänt i fredags. Hmmm
någonting har blivit fel. Eller hade jag missuppfattat detta och det kanske är läkaren som jag skulle träffa idag som skulle skriva ut det???? Hmmmm ibland får man så mycket info.

Hur som helst så åkte jag upp till sös och gick till den avdelningen jag skulle till. Jag fick vänta en liten stund och sen blev jag uppropad. Jag fick börja med att göra en ny mammografi på vänster bröst. Det klämdes även denna gång men inte mer än att man stod ut. Nästan lite skön smärta faktiskt om jag ska vara ärlig. Sen var det ut och vänta en stund till i väntrummet och så blev jag uppropad igen.

Nu skulle dom göra en hel del tester. Det började med ultratljud av bröstet och lymfkötlar. Mycket gel blev det och den undersökningen. Sen skulle de även spruta in kontrast i armen för att kolla med ultraljud. Detta var inget som gjorde ont. Man låg lite obekvämt bara på britsen.
Sen skulle läkaren som hette Ariel ta 3 tester på lymfkörtlarna. Då körde de in en lång ganska krov nål vid armhålan. Detta kunde jag följa på samma skärm som läkaren tittade på.

Det stack till och så såg man på skärmen hur nålen kördes in och så in i en körteln och hur den rörde sig i den när de sög ut celler. Detta gick ok. Sen när han skulle göra sista gången....så fyyyy faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan vad ont det gjorde!!!
Det var inte bättre heller när han rörde runt med nålen när de skulle suga ut celler. Detta var det värsta på hela dagen. Då kändes det faktiskt som om jag ville skrika rakt ut. Men jag sa bara ajaaaajjjjjjjjj det gör jävligt ont just nu!!! Hmmmmm då var Ariel inte snäll tycker jag.
Sen var dom ialla fall äntligen klara med detta. Hoppas jag aldrig behöver göra om detta igen!!!

Sen var det dags för biopsin. När jag gjorde detta första gången på Bröstcentret så fick jag bedövning och så gjorde dom 3 st och fick värsta blåmärket. Idag fick jag 5 st stick. Tack gode gud för bedövningen ialla fall. Eftersom de har stuckit så mycket så blödde jag lite så jag har ju ett plåster som har blött igenom....Men jag vågar inte ta bort detta själv så imorgon när jag ska till vc för att kolla blodtrycket så ska jag be dem ta bort det och ev sätta på ett nytt. Jag känner att jag inte vågar titta. Sen har jag fått 4 st nya tatueringar. Den första som jag fick för någon vecka sen sitter mitt i KNÖLEN. De 4 prickarna jag fick idag är runt om KNÖLEN så de kan se här bred och lång där är i dags läget.

När Ariel sen var klar så sa han att jag varit duktig och frågade om jag kände mig ok och om jag tyckte att det gått bra. Jag sa att jag allt var ok men att han varit väldigt dum när han stack mig 3:e gången i körteln. När jag gick där ifrån idag så kände jag bara. Stackars KNÖLEN som har blivit så fullkomligt torterad idag! Jag känner att jag har ont i armhålan och på KNÖLEN så jag har ätit alvedon för att få ner smärtan. Undrar hur stort blåmärke jag kommer att få nu???
Eftersom de gjorde så mycket tester mm så var det jätte mycket folk i rummet. Först var det då läkaren och sen var det 5 st olika sköterskor där. Så visst fick man mycket uppmärksamhet.

Efter 2 timmars läkarbesök så gick jag förbi min sjuksköterska Kersti innan jag lämnade sös för att fråga om receptet. Hon kollade upp detta och de skulle fixa det till på fredag och så skulle någon ringa och kontakta mig från sös.

Sen åkte jag iväg till Tullgårdsskolan på söder för att jag skulle titta när ST skulle träna fristående. Linn skulle vara med och titta idag för avgöra om hon vill vara med, och jag tror att det lutar till att hon vill det. Det var så himla kul att träffa tjejerna igen. Dem saknar jag jätte mycket. :-)

Innan träningen började så hade en gammal arbetskamrat hört av sig så jag ringde upp henne. Hon har också cancer så vi pratade en halvtimme och så har vi bestämt att vi ska träffas någon dag framöver. Vi skulle höras av eftersom jag inte vet hur jag kommer att må när jag börjar behandlingen.

Lina, jag hoppas detta blev en tillräckligt lång blogg för din del :-)

Kram till er alla!!!! JAG SAKNAR ER MASSOR!!!!

Annelie

tisdag 3 mars 2009

Tack och lov för en bra dag

Hej!

Idag har varit en bra dag tack och lov. Jag har börjat vänja mig vid det korta håret tack och lov. Men jag är inte så förtjust i det ännu. Jag har varit och handlat på Eko och på Willys idag. Sen åkte jag hem till Josse och fikade och åt semla för andra dagen i rad. Gud vad semlor är gott. Det kanske syns på min kroppsfigur att jag älskar godsaker. :-)

Sen åkte jag hem och lagade mat och sen åkte jag och Linn till gympan och tränade småtjejerna. och killarna. Det var jätte kul att träffa dem alla. De är så himla söta. Den 14 mars är det Sofiamästerskap och det är bara 4 dagar efter min första behandling och jag hoppas verkligen att jag skulle kunna gå och titta på det. Det skulle vara så roligt.

Jag har tyvärr inte så mycket mer att berätta om denna dag för det här inte hänt något särskilt.
Imorgon ska jag åka till jobbet och äta lunch och sen är det läkarbesök på sös igen.

Kram och gott natt till er alla!

Annelie

måndag 2 mars 2009

Frisörbesök :-(

Hej!
Idag har det varit en urusel dag....usch, fy och för jävligt. Det var länge sedan jag har gråtit så här mycket som jag har gjort idag.
När jag vaknade i morse fick jag panik över att jag skulle till Erika (min syster) och klippa mig kort. JAG VILL INTE KLIPPA MIG KORT!!!!! Men jag måste ju så det inte blir så drastikt sen när håret börja ramla av. Jag låg i sängen och bara grät och grät. Vad faaaaaaaaaaaaaaan ska jag göra???

Till slut var jag tvungen att gå upp för att jag skulle gå på toa och när jag såg mig själv i spegeln grät jag ännu mer och tog en sax och bara klippte av stora bitar överallt i håret så det inte var särskilt vackert. Jag grät stora tårar som Lille skutt gör när han är ledsen och fyllde papperskorgen i badrummet med det avklippta håret.

Nu måste jag verkligen klippa håret kort eftersom jag hade förstört håret med olika längd. Jag klippte tom av mig störta delen av luggen. När jag åkte till min systers salong på söder så grät jag hela vägen in. Innan jag steg ur bilen för att lösa en parkeringsbiljett försökte jag samla mig.

När jag sen kom inte på salongen så var den en annan kund där, min syster och deras praktikant Jennifer som jag känt sedan hon var ganska liten. Erika frågade hur det var och bad mig sitta vid tvätten....Jag fick panik och sa att jag inte ville klippa mig kort men att jag måste eftersom jag förstört håret....och så började jag gråt helt hysteriskt igen....min syster hade sett att jag klippt det själv. Sen grät jag nästan hela frisörbesöket. Jag vägrade se mig själv i spegeln under tiden och när det var klart tittade jag upp och håret VAR JÄTTE JÄTTE FULT!!! USCH!!! :-(
Erika frågade om jag ville se bak....NEJ, det vill jag inte. HÅRET ÄR SKITFULLT OCH JAG VILL INTE SE BAK, sa jag gråtades. Jag skiter fullständigt hur det ser ut. Nu när jag skriver detta känner jag bara att jag faktiskt längtar efter peruken. Den kommer se mycket bättre ut.

Precis när jag satt mig i bilen för att åka hem ringde Josse och frågade vart jag var och jag grät och berättade. Jag frågade vart hon var, och hon var i Trångsund hade köpt semlor och ville komma förbi mig och fika. Detta var en bra tajming för jag behövde verkligen lite roligt nu och en semla skulle ju sitta fint. Josse stannade ett par timmar och vi pratade massor och hon tyckte jag så fin ut i håret. Tyvärr kan jag ju inte hålla med henne. Sen sa Josse att även om det varit fult så hade det inte spelat någon roll för hon vill hellre ha mig än mitt hår :-). Det var ju snällt sagt.
Patrik och Linn säger också att håret ser ok ut...Vet inte om de säger det för att vara snälla.

Nu ska jag titta på tv och jag känner inte för att blogga mer.....men jag måste säga det igen:
FYYYYY FAAAAAAAAAAAAAAAN VAR JAG ÄR FULL I HÅRET!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :-( :-(

söndag 1 mars 2009

1 mars

Hej igen!



När jag vaknade i morse så låg jag kvar länge i sängen innan jag klev upp. Jag låg och tänkte på veckan som varit och det som komma skall. Det har varit en tuff vecka med mycket tankar och känslor. Hur ska man göra för att det ska bli rätt och att man ska slippa få dåligt samvete???

Jag känner att jag ska ju inte ens behöva tänka dessa tankar men de kommer ändå. Jag ska ju faktiskt gå igenom en jobbig pers snart och så ska jag inte behöva känna att jag ska ha dåligt samvete också för att jag bestämmer mig för olika saker som kan såra andra. Jag måste ju faktiskt vara självisk här. Men jag är ju inte en sån person och då blir detta jobbigt. :-/



Frågan är om jag ska bo hemma här hela tiden för här har jag min stora och sköna säng.

Just det killar jag har en stor skön säng, så vart är ni???? :-)

Apropå motsatta könet så träffade jag på söt Patrik i trapphuset på jobbet i fredags. Han är alltid så himla söt och trevlig. Undrar om han vet om det själv??? Hur som helst så märks det inte.

Förlåt Patrik att jag hänger ut dig här eftersom många från jobbet läser detta. Men faaan att han inte var 10-15 år äldre då hade jag nog lagt in en stöt :-) . Inte för att man skulle ha chans men ändå. Det skulle ha varit en kul grej om inte annat. hahahahaha

Jahopp, då får man väl skämmas nästa gång man träffar på honom. :-)



Så var var vi...joooo just det, sängar. Mamma och pappa har ett gästrum med soffa som man kan göra om till en säng men där är ju bara 90 cm. En natt kan man sova där men man vaknar varje gång man måste vända sig....och det känns inte som en hit faktiskt. Mamma har sagt att jag även kan få sova i deras rum så att pappa då skulle ligga i gästrummet....men då är man inte själv och sen så tittar de på tv där så på dagarna skulle det ändå inte kännas så bra. Näe, jag vill nog sova hemma, alt hos Åsa eller Josse. Då har man nära hem också. Suck!!! Hur man än gör så kanske det blir fel och så får man dåligt samvete. Jag känner att jag ska inte en ska behöva tänka på detta för det tar så mycket kraft och energi. Men inte hjälper det :-( .

Man vill ju inte bli osams med någon.

Sen har jag idag städat lite och tittat på tv. Med andra ord en soft söndag. Nu är jag så godissugen så jag smäller av. Kom på att jag i fredags fick ett par tråkiga besked. Det första var att jag inte kommer att få ett nytt bröst vi operationen utan att jag måste var enbröstad ett år. Sen får jag ett nytt. Detta har med strålningen i höst att göra. Det andra beskedet var att jag inte ska räkna med att gå ner i vikt som jag trodde...hmmmm det var nog det värsta :-)
(Skojade bara).....men faaaaaaaaaaaaaaan att jag inte kunde få något gott med besked.
JOOO, det bästa var ju att jag var fullt frisk ju förutom knölen :-).

Näe, nu måste jag gå och köpa lite godis innan jag smäller av.

Massor av kramar till er alla!

Lörd 28 feb

Idag var en bra och rolig dag. När jag vaknade på morgonen var jag lite sänkt och låg ett tag i soffan och tittade på tv. Sen började jag försöka montera ihop byrån som blev köpt förra helgen. Jag fick ihop det mesta förutom lådorna....som man kan tycka är den enklaste delen.
Men det var plastskruvar till dem och det fanns inget spår i skruvarna så man kunde köra med en skruvmejsel så jag hade inte tillräcklig kraft att skruva i dem. Så förhoppningsvis ska jag får hjälp med detta. Så nu står byrån bara mitt på golvet i vardagsrummet.

Linn åkte iväg till Haninge centrum med sin kompis Josse, och jag låg i soffan och funderade på vad jag själv skulle göra under dagen. Jag slog en pling till Åsa och pratade en stund med Sanna och sen med Åsa så jag var välkommen dit. Sanna tyckte att det var roligare om jag kom till dem då hon tyckte skulle det vore bättre att få träffa mig än bara höra min röst.

Jag hoppade in i duschen och gjorde mig i ordning....tog sen pappersinsamlingen och den stora kartongen som var till byrån med mig för att slänga detta i pappersinsamlingen. Så nu vill jag ha credit för detta, eftersom jag gjorde något bra!!!!

Sen promenerade jag hela 10 minuter till Åsa. När jag kom dit så visade det sig att Sanna dragit iväg till en kompis och Åsa hade åkt och handlat med Carro....vilket inte gjorde något så jag satt och pratade med Micke och Marko. Det blev prat om mitt tillstånd och Micke och Marko fick känna på KNÖLEN.

Sen kom Åsa och Karro tillbaka och Karro med familj drog in till sig för att äta och sen komma tillbaka. Åsas syster Ann med maken Marton och sonen Freddan över också. Vi åt middag tillsammans och då hade Linn och Sanna kommit.

Sen tittade vi på melodifestivalen tillsammans. Fy vilken värdelös omgång. Vilka dåliga låtar!!!
Den enda som jag tycker var bra var Johan Beckers bidrag Higher, eller hur det nu stavas.

När Melodifestivalen var slut så gick vi alla förutom, Åsa, Ann och Alice in till Karro för att köra kareoke. Det var jätte kul!!! Sen dansade jag även med Rickard. Kul!! Vi höll på i flera timmar. Jag och Linn gick inte hem förrän efter halv två och då var det kall ute, det var nästan 9 minus.

Karro och Marko, DETTA MÅSTE VI GÖRA OM SNART IGEN!!

Det var allt för den här gången!!

Kram