Hej!
Nu är jag tillbaka igen, och jag har faktiskt inte varit sjuk. Snarare tvärt om. Jag har varit piggare än vanligt de här dagarna. I fredags så var jag på läkarbesök på sös. Jag fick lämna blodprover samt träffa en läkare som hette Sara. Jag fick beskedet att de skulle minska lite på behandlingarna eftersom jag varit sjuk mellan perioderna samt att KNÖLEN även är borta. Jippie!!! Sen skulle hon skriva till S:t Görans sjukhus om att de kan skicka mig kallelse för operation nu och det kommer ev bli i slutet av juli. Operation skall ske ca 4 veckor efter sista behandlingen och den ska jag ha 29 juni. Ca 6 veckor efter behandlingen så blir det strålning. Sara berättade även att 2-3 veckor efter strålningen så skulle jag ev kunna få åka på rehab i Falköping. Vistelsen där är 12-14 dagar och kostar mig bara 80:- om dagen och resten står landstinget för. Man måste skicka dit en remiss och så avgör de om man får komma. De som får åka är sådana som har haft en jobbig behandling och det tycker läkarna att jag verkligen har haft så här länge. Det skulle vara jätte skönt...då har de bl a vattengympa och lättare gympapass, gruppsamtal och så är det buffé. Man bor i singelrum med toa, dusch och tv. Det låter kanon, så jag ska söka dit.
Efter sösbesöket så åkte jag till jobbet för att äta lunch och lämna in det nya läkarintyget. Där hade Sara tagit bort att jag får jobba om jag orkar samt skrivit att jag inte får jobba pga att jag är så infektionskänslig samt skall operera bort hela bröstet mm mm. Hon frågade om hon fick skriva utförligt så Försäkringskassan lämnar mig i fred. Sa att det var kanon.
När jag var på jobbet så fick jag ett jätte sorgligt besked om att en gympakompis till mig vars son hade hoppat ut genom sitt fönster från 4:e våningen. Han klarade sig tack och lov för han landade på en bil. Men har blivit förlamad från midjan och neråt. När ska det sluta komma massa elände???? :-(
Sen var det även avtackning av Anneli P som skulle börja på nytt jobb samt Kalle T som gick i pension. Det var kul att vara där och krama om dem och säga hej då. Sen körde jag Susanne W hem och sen bar det hem till soffan för att slappa. Jag ringde även min gympakompis för att höra hur det var med dem. Det blev ett ganska långt samtal :-(.
I lördags var jag hon min syster då hennes son Dante fyllde 3 år. Där var det fika. Tilla som hade åkt på halsfluss fick hålla sig på sitt rum en trappa upp under hela tiden. Sen gick vi och åt på Kolgrillen som ligger där Erika och dom bor. Sen körde jag mina föräldrar hem och sen åkte jag hem för att titta på Sverige Danmark i fotboll. Faaaan att de torskade!!!!!
I söndags var en kompis Richard här med sin bror Christian här för att riva väggen i mitt sovrum samt så tog de bort listorna i mitt sovrum och i vardagsrummet. Sen körde vi allt till tippen i Trångsund. Skönt nu är detta avklarat så nu kan Sanna börja så fort hon har tid med målning och tapetsering. :-)
Just det innan Rickard med bror kom så ringde jag hem till Åsa och Micke för att höra hur de hade haft det på bröllopet dagen innan där Micke var Bestman. Det hade varit bra förutom att Åsa hade fått ont i magen och var tvungen att åka hem tidigt. Hennes mamma körde in henne till sjukan på kvällen. Så igår morse blev hon tyvärr akutopererad. Men vad faaaaaaaaaan, när ska allt jäkla elände ta slut?????????? Jag orkar inte mer....nu gråter jag när jag skriver.
Allt känns fanimej förjävligt!!! Hur kan ett år bli så här jobbigt och det har inte ens gått ett halvår. Usch vad jag gråter nu........ Men det är väl bra att släppa fram sin frustation och alla känslor man har.
Idag måndag så var jag på sös imorse för att få näst sista behandlingen, vilket gick bra. Det var en 50 årig kvinna som låg i sängen mitt över mig och vi började prata. Hon berättade att hon jobbade på Skatteverket och det visade sig att hon haft min svåger som chef. Vi sa det att ibland är världen bra liten. Då frågade hon mig vart jag jobbade och jag berättade att jag jobbade på Intrum Justitia. Då frågade hon om jag kände Christer Freiman...jaaa, det gör jag verkligen. Då berättade hon att det var hennes X-man och far till hennes barn. Helt otroligt. Vi blev helt stumma i över 5 minuter. Ibland är världen verkligen bra liten!!!
Sen åkte jag hem till Josse och fikade en stund och sen åkte jag och handlade.
Sonja som jag ska åka till Thailand med ringde och sa att hon bokat på min bror Christer på flyget, för han ska nu också följa med till Thailand. Han kände att han också behövde komma bort och slappa lite. Det ska bli jätte kul att han hänger med. Så jag har ändrat rumsbokningen så vi får en för 3 personer.
Nu ska jag strax gå på styrelsemöte i föreningen.
Ha det så bra ni alla som läser detta!!!
Massor med kramar!!
Annelie
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sara är en kanonläkare. Jag har varit på mösseberg fast för några år sedan. Åk dit är härligt de tar han om en så bra. Imorgon är det 5 år sedan jag opererade mig Tänk vad tiden går kram Anneli Kommer inte in så jag skriver anonymt men det är Inger
SvaraRadera