Hej igen!
Har inte varit bra på att blogga sista dagarna pga olika skäl. Men igår fyllde min son 18 år så hipp hipp hurra för dig. Jag älskar dig massor! Hoppas du hade en trevlig kväll och natt med dina kompisar.
Själv har jag sovit i nästan 2 dygn, har varit jätte trött och mått psykiskt dåligt, så natten som var tog jag en insömningstablett för att kunna sova. Vad gör man egentligen om man är sjuk som jag är och ändå inte får vara sjuk i lugn och ro???? Inte kostigt att det tär på psyket :-( . Jag skulle nog behöva gå till kuratorn igen tror jag. Det är alltid skönt att få prata av sig med en utomstående. Det är skönt för att gråta av sig också all missär.
Mamma åkte hem idag efter att ha varit här sedan i tisdags. Tack för hjälpen av den goda matlagningen. Men jag känner att det är jobbigt att ha någon boende hos sig när man inte är social....man försöker vara social men det blir bara fel....Efter de kurer som jag har fått känner jag bara att jag nog vill vara ensam ialla fall. Slippa känna att man får dåligt samvete för att man inte är social eller inte orkar prata.....man vill bara vara ensam.
Igår kom Sina förbi en snabbis och hon hade köpt med sig en påse Polly, fruk och en tidning. Tusen tack Sina! Tänk vad lite som kan pigga upp en ganska mycket!!! Vid 17 tiden idag så åkte jag över till Åsa och Co....jag låg mest i soffan och halvsov. Vi åt langos på kvällen och tittade på tv och sen åkte vi hem och nu sitter jag här framför datorn och försöker samla mina tankar.
Ja just det, igår ringde min fd chef Lasse hem och frågade hur det var med allt. Det var jätte kul att han hörde av sig. Vi pratade om allt möjligt och han tyckte jag lät pigg och glad....mmm verkligen.....:-( .......har funderat på att säga upp mig från jobbet och bli skådis istället....för ibland kan jag verkligen spela teater bra. Suck och stön......och nu vill jag bara skrika rakt ut AAAAAHHHHHHHHHHHH!!!! SKÖNT!
Ha det så bra och jag vill i denna stund säga att jag tänker på er alla....men vissa mer!!!
Massor av pussar och kramar
Annelie
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ohh gumman,jag förstår vad du menar.
SvaraRaderaMan bör/ska vara så tacksam för att alla finns där och ställer upp och så. Och visst är man tacksamt....så tacksam.
Och självklart vill man ha sina nära omkring sig men samtidigt vill man bara skrika rakt ut och bara krypa in i sitt skal och bara vara ifred. Hur man än beter sig blir det bara fel och det lixom äter upp en innefrån.
Vet inte om du kände/känner som jag. Men gumman..kom ihåg att jag finns där även om du bara vill sitta tyst bredvid och bara finnas till.
Tusen kramar till dig
Sandra
Hei Annelie!
SvaraRaderaFølger din blogg her ifra Norge.
Du er en modig kvinne!
Din livsglede vil aldri ta slutt, uansett denne sykdom. Som solen som gjemmer seg bak molnen... Den ER der hele tiden.
Jeg beundrer din åpenhet og din håndtering av denne tøffe prosessen.
Vi kommer til Sverige i morgon kveld!
Er det en dag som passer deg best med et lite besøk så si ifra.
Søndag 12. april tenker vi å møtes til failiemiddag. Kay-Erik kommer den dagen. Du er hjertelig velkommen og flere till! På tirsdag 14.april flyger vi hæm igjen. Vi kan nog organisera så vi kan møtas bara du o jag också en dag.
Kram på dig! All kraft i verden till deg! Din kusin Linda
Hej Linda!
SvaraRaderaJag vill självklart träffa dig när du är i Sverige. Vi kan väl höras i veckan!
Massor med kramar till dig och din familj.
Hallå vännen :-) Härligt att de va till belåtenhet..Hoppas de smaka gotti gotta. Ville bara ge Dej nåt. Känner verkligen me Dej & önskar att jag kunde ta lite av ditt onda. Sen e de synd om dom alla som missat Åsa som vän.. Skönt för dej att Du bara kan vara i deras sällskap.Att få vara me utan krav e gott.. Kram till Dej Annelie / Suss gott
SvaraRadera